LallaNéa

Det händer ibland att ämnet dyker upp och jag får en stor klump i magen. Igen. 

Nu var det en annan bloggare som funderade på vuxen mobbnig, och jag hoppas verkligen att jag är bättre som vuxen än jag har minnen att mina klasskamrater var, när vi var barn.

 

Jag har minnen av att jag var ensam, och det är det värsta. 

Jag har egentligen för mig att jag var mobbad "hela min skoltid" men ju mer jag funderar.... var det kanske inte så?

Jag har juåterfått kontakten med en av mina närmsta vänner när jag var 7-12 år, Josefine. Här om sistens pratade vi om när vi var barn, hur kul vi hade, och hur dumma vi var. Haha! Mot varandra. Och jag var då ingen snäll kompis -som jag alltid trott. 

Såååå..... well jag har alltid varit speciell, uttryckt mina åsikter  men kanske inte alltid frågat så mycket om andra... jag har kanske inte intresserat mig och försökt lära känna, vilket kanske har fått andra att känna att jag inte är intresserad och därför inte intressant? Eh jag vet inte. 

 

I alla fall kände jag mig ensam när jag gick i högstadiet. Jag vet att jag satt ensam i matsalen. Att jag bara "fick plats" vid vissa av borden då klassens tjejgäng hade ett bestämt antal medlemmar -och jag var inte en av dem.

 

Jag minns att jag ofta satt själv på lektionerna. Jag var smart, jobbade flitigt och ... nått måste vara fel. Det var då jag började tänka på min vikt. Och då gick jag bara upp och upp........

 

jag undrade om jag luktade äckligt. Det undrar jag fortfarande. Slarvade jag med deo? Hade jag enorm fotsvett? Pruttade jag högt i klassrummet? Borstade jag aldrig tänderna? Jag vet inte.... eller var jag bara konstig?

Jag undrar om jag får veta allt det nån gång. Nån klassfest om 3 år då det är tio år sedan vi gock ut 9:an?

 

Usch, jag får ont i magen och ögonen vattnas. Jag skäms över nått jag inte kan förklara och kryper ihop i hörnet av soffan... nej vet ni vad, jag tror jag ska krypa ner nu. I min säng liggen en människa som trots allt står ut med mig. Som till och med ville fria till mig. En som står ut med att jag drar till lakanen innan jag lägger mig. En som står ut med mina sjuka idéer om än det ena -än det andra. "Inga jeans i sängen" bland annat. En som står ut med att jag kanske luktar äckligt. Är konstig. Tjock. En som trots allt, ligger där  och som jag kan pussa på innan jag somnar.......godnatt.

 

Jaa.. det var nog det! Trevlig helg! :D

Äntligen helg! Facebook svämmar över av fredagsmysande-familjebilder, helg-hoppandes-planerings-bilder och rena fredagsfestbilder. Jag avlider.

Själv har jag inte jobbat sedan i måndags så det där med helg känns fett överskattat. Jag hade hellre jobbat några dagar ch tjänat pengar!
Åååååh tjäna pengar! Jag jobbade övertid i December. Åh, ljuva övertid. Det lönade sig, kan jag säga... nu i Januari. Åååååååh vilken lön! Mitt livs (hitintills) BÄSTA faktiskt. HELT.SJUKT.NAJS.

 

Jag är lite smått nervös faktiskt. Imorgon ska jag "lösa in" min julklapp från Martin. Jag fick ett pressentkort, på dels produkter men också bli sminkad och få ansiktsbehandling av en MaryKay-konsult. 

Imorgon är det alltså dags. Konsulten är en kollega till Martin, och det jag är nervös för, förutom att visa mig helt osminkad för "främmande" människor (nej, jag har träffat henne ett par gånger, hon har t.o.m. varit hemma hos oss en gång i somras och hon är supergullig-M E N) är att hon ska fråga massa om mej. "Och VEM ÄR DU DÅ?!" Ja?? Vem fan är jag? Linnéa? 

Jag heter Linnéa, är 22 år, bor i Klevshult med min sambo. stryk sambo. Fästman. Kan man säga så? Äh. det vet hon ju redan :P

Jag har en hund. Han heter Shaggy och är snart (väldigt snart!!!) 2 år. Han är fett ouppfostrad samtidigt som jag har en jävla pli på honom. Inomhus vet han exakt vad som gäller, ute är det lite mer....jobb.. (men idag kom han på inkallningar när han var LÖS i skogen. OCH, där fanns det älgspår.....)

Jag äger ett hus. Eller i alla fall ett halvt. På pappret. Rent ekonomiskt är det ju ingen hemlighet att jag har pluggat ett år och Martin jobbade heltid under tiden. Inredningsmässigt äger jag.......... 2/3? Jag menar, han har ju ett rum på övervåningen och två rum i källaren att basa över? Jag  har resten? ;)

Jag älskar min trädgård. PUNKT. För den är min. Visst, shaggy får strosa runt och kissa lite på den, och Martin har en liten rabatt vi kallar hans. Jag renas ogräset även där. Jag älskar att rensa mitt ogräs. Jag älskar att ligga på mage mitt på gräsmattan och äta smultronen jag odlat. Jag älskar att klippa mitt gräs. Jag älskar att plantera mina nyinköpta blommor. Och mina "ärvda blommor" från *morfars trädgård*.

Jag älskar min familj. Mina systrar. Mina två fantastiska småsystrar. Den ena är nyss vuxen, precis som jag ;) Hon har ett eget hem att basa över, ett jobb att sköta och en massa fritid att organisera. Den andra är snart tonåring. Åh fyfan. Är det nått jag aldrig vill uppleva igen så är det de där lååånga TON-åren. Så mycket kommer hända. Så mycket händer. Men hon är helt fantastisk. Hon är stark. Hon står upp för sig själv, och för dom runt omkring som behöver det. Hon är en djurvän. Och hon är otrolig med djur! När hennes lilla kanin mådde dåligt åt hon sin frukost ute med kaninen för att hålla den sällskap.....och vet ni? Den mådde snabbt bättre. Åh vad jag älskar er! U & E.

Jag älskar även resten av min familj. Mina föräldrar, som alltid puchar mig och som alltid finns där. Mina mor- & farföräldrar som fungerat som ett andra hem under min uppväxt, och som jag fortfarande ringer när jag ahr stora frågor -(mormor, jag borde kunna det där banan-kake-receptet snart va?) Mina kusiner. För de är glädje. De är ungdom, vilja, inspiration och kärlek. Ren kärlek. Och deras föräldrar. Mina gudföräldrar. Extraföräldrar. Extrahem. I vuxenlivet har jag haft mer glädje av dem än någosin. Bland annat har de adopterat min sambo.... Stryk sambo. Fästman.

Mats é bäst. Och Cecilia. Jag måste åka till NewYork!

 

Jaha.... åter till mig. Jo, martins familj har vi ju med! Martins farfar som pratar mer än någon jag mött. Martins mamma som är en av mina närmsta vänner. Som alltid finns där. Som alltid har nått kul på gång. Som drar med mig på saker och som hänger med på mina saker. En bättre Svärmor får ni drömma om! (ne, martin har EN singel-bror kvar!) Martins fem syskon, respektive och deras barn. Och hundar. Och föräldrar. Oh my. Jag känner mig så vansinnigt välsignad som får vara en del av Dambergs klanen. 

 

Jaha.. Det var väl det. Jag har några vänner också. R. R. H. J. J. G. Vilken otrolig variation :P haha, fast jag lovar er, bland de jag kallar mina vänner finns variation. Där finns hon som bara drömmer. Hon som jobbar hårt. Han som aldrig ger sig. Hon som får kämpa varje dag. Hon som har hela livet framför sig. Åh, älskade.... den där beskrivningen kunde vara till en o samma person. Varenda en av er. Nej juste, Hen också. Hen som jag bara måste ställa upp för, men som aldrig någonsin kommer ställa upp så för mig. Och jag vet det, men kan inte låta bli.

 

 

Jag gillar Rosa & Lila. Fast jag borde slutat med det nånstans efter att jag fyllt 17.

Jag gillar svart, blått och mossgrönt också.

Jag älskar ording, men reder kaos. Jag skapar ordning av kaos. Jag kaosar för att hitta ordning.

Jag är en Ledare. Jag leder. Jag organiserar. Jag informerar. Jag har lärt mig att peka med hela handen.

Jag gillar att pyssla. Fast jag har sällan inspiration, och jag är inte speciellt duktigt. Vilket är synd och mycket ledsamt.

Jag älskar att grejja i trädgården. Jag har en vision och en dröm som jag strävar efter... om några år får vi se hur det gått.

Jag borde träna mer. Äta sundare och vara mer aktiv. Jag gillar att träna egentligen, och väljer oftast sunda alternativ, men det räcker inte.

Jag är rolig. Jag vågar driva med mig själv och litar på min egna förmåga.

Jag är stolt över det jag åstadkommit, men skulle aldrig "trycka det i ansiktet på nån".

 

 

Varför skulle hon ens vilja veta vem jag är? Hon känner ju redan Martin. ;P

-L

Läste ett så sött citat just, från en blogg som sedan tyvärr inte ville visa sig.

"Gå ingenstans, om vi inte går tillsammans."

Så fint... tror det kan bli nästa konstverk av undertecknad.....så....fint... 

Jag tänker på han den där "mannen" som ligger och sover i rummet intill. Han den där värmen. Han den där kramen som alltid finns där. Han med det där leendet som får mig att rodna...fortfarande. Han den där som reser sig ur sängen och låter mig släta ut lakanen, fast han är astrött. Fast han skiter fullständigt i lakanen och fast jag var tvungen att pausa MITT I filmen för att släta ut lakanen. För att han vet att jag inte kan sova annars.

Åh, GUD ska veta att det inte är lätt alltid. Eller snarare faktiskt kanske aldrig. Ingenting kommer gratis, och det vill jag lova er...... det krävs tålamod. Det krävs energi. Efter ett tag mer tålamod, och ännu mer energi. Energi att bry sig om, försöka förstå, försöka finnas och försöka andas....i närheten av, och med avstånd till. Allt blir svårare med tiden. Och det kräver mer. Hela tiden.

Men det är värt det. Mer och mer. 

Jag vet inte hur jag ska fortsätta detta. Jag kan inte ge några relationsråd. Jag kan inte sia eller spå om nåns framtid eller möjliga relationsutvecklingar. Jag kan bara säga hur jag har det. Hur jag gör det och hur jag upplever att det blir. 

 

För om Gud ska veta att det inte är lätt alltid, ska hen också veta att alla gånger jag skrikit på "den där mannen", alla gånger jag blivit vansinnig, sagt saker jag inte borde och betett mig illa.... alla dom gångerna har jag älskat honom. Mer, än gången innan.

-L

Vaknade med ett R-Y-C-K i "morse". Klockan var nog närmare 11, och jag hoppade upp ur sängen. Faktiskt! Hade så mycket jag tänkte att jag skulle göra idag, men jag kommer ärligt talat inte riktigt ihåg vad det var.. Nåja, jag gick en liten sväng med Shaggy, o stötte på en lös hund vid Klevshultsskola! Hua! Men shaggy skötte sig, gick fint med sin matte även om den andra hunden var mycket intressant, den både skällde och gnällde, och följde efter oss några hundra meter innan den äntligen gick åt andra hållet. Lite läskigt får jag säga.. 

 

Sen när vi kom hem satte jag igång lite kaffe, gjorde frukost och satte mig i soffan. Jag fick en BRA överraskning, en GRYMTBRA LÖN kommer trilla in på kontot imorgon! All övertid i December, seeeena långa nätter och en del söndagar var helt klart värt det. FÖR IMORGON FÅR JAG MIT LIVS STÖRSTA LÖÖÖÖÖÖN (hitintills) ;D

 

Nehepp, det var väl dags att göra lite nytta så jag bokförde lite och grejjade i några timmar sen var det dags att gå ut och ta vara på dagsljuset! Jag o Shaggy gick ett varv i spåret, han skötte sig kanonbra, hela vägen! Gick superfint och kom galant på inkallningarna.. så skönt när det funkar emellanåt, en veckas hårt arbete i spåret ger redan betalning... så skönt!

 

Efter promenaden lagade jag matlådor, pasta med falukorvshejsan blev det. Kanongott faktiskt, och perfekt för matlådorna. Och när maten var klar o låg i sina lådor tog jag en dusch, tände ljus o satte mig här i soffan. Gött! 

 

Men vad gör jag här....jag hade ju så mycket att göra idag, och jag tycker då inte att jag har gjort något alls egentligen faktiskt. ..... vad var det ens jag skulle göra??

 

Imorgon ska jag & Shaggy åka till Svensjö och hälsa på "farmor". Shaggy ska få springa lös på ängarna och jag har lovat att byta gardiner. Det blir kanon, så nu ska jag packa iordning ltie! Det kan jag ju göra i alla fall... när martin kommer hem ska vi laga mat (igen) och sen ska vi se solsidan! Vi är lite efter, jag vet, men snart är vi egenom sista säsongen! ;)

 

 

Det är så grått ute idag. Jag ligger fortfarande i sängen och myser. Eller fryser kanske snarare.. och inte fortfarande, IGEN! Jag har gått en morgonrunda med Shaggy ,hängt o startat en ny tvätt, samt fixat frukost. Som jag åt i sängen. Egentligten borde jag gå upp nu och se till att göra nått, men jag vill inte riktigt. Det är så varmt under täcket och det är ändå inget fint väder ute. 

 

Jag fick inte jobba igår. Och jag får troligtvis inte jobba idag heller, för de har inte ringt än. Tråkigt. Och då känns det ännu mera meningslöst att gå upp. Ja föutom hundstackarn då, som återigen har påbörjat GNÄLL-SM-för-gnällhundar. Klass A. Antar att han vill ut o springa i skogen. Bortskämda jycke! 

 

Ikväll ska vi hjälpa våra kära vänner V,M & A att flytta! Äntligen! Har längtat som tokar efter att få känna lite folk i vår närhet, och nu flyttar martins bästa vän o hans familj till Skillingaryd! Underbart! Att de har en liten plutt med är ju supermysigt! Så jag kan mysa bebis ikväll kan de andra bära! hihi ;)

Idag har jag varit hemma från jobbet. Jag är inte sjuk eller så, nej det är ju bara så det är när man är "visstidsanställd". Tråkigt, men sant. 

Så jag har lagat lite matlådor, promenerat LÅNGT med Shaggy, damsugit, åkt bort med återvinningen och målat lite på mitt staffli. Eller, målat lite tavlor, på mitt staffli. 

 

Vad jag menar med rubriken är att det känns som för ett år sedan. Inte att jag fuskpluggar och städar hela dagarna istället, men att när martin kommer hem känns det som det viktigaste på jrden att jag berättar om alla detaljer under min dag. Inte bara en uppradning av vad jag gjort, promenerat, duschat, handlat, städat... osv utan en detaljplan utan.... utan missar. "Först gick jag upp o klädde på mig onepicen, så gjorde jag kaffe fast då var jag tvungen att fylla på kaffe i burken för det var slut, så gjorde jag färdigt kaffet, tog fram en kopp och mjölk och en tallrik och flingor - jag hälde flingor i tallriken...." ja ni fattar. Jag gick upp o åt frukost. PUNKT. Eller, vafan ärligt talat, om jag åt frulle eller inte.. skitsamma?!

Det är ganska deprimerande när det blir så. Varför vill jag berätta om hela min dag i detalj? Idag har jag ju varit o handlat, träffat en kollega på Ica och hälsat på en granne vid brevlådorna. Idag HAR ajg ju haft social kontakt med andra människor.. men jag tror martin vill veta hur de olika tuggorna av min macka smakade i kronologisk ordning...

 

Men nu är det kväll, och vi ska se några avsintt av solsidan så fort sambon o vovven komemr in från kvällspromenaden. 

 

Vi hörs imorgon! ;)

 

 

 

 

 

God morgon! Här sitter jag i soffan och njuter av mitt fina vardagsrum. GUD vad jag trivs! Har äen ätit en toast, en god smoothie och varmt kaffe... Shaggy har varit ute i snöret i trädgården och känt på frostkall snö och mjuka solstrålar. Vi ska snart gå ut i spåeret en runda har jag lovat honom, innan jag ska iväg och jobba. OM jag ska iväg och jobba. Haha, det är underbart att inte veta ;)

 

Jag hade också tänkt göra fint i sovrummet idag.. Städa upp lite, sortera lite smycken och hänga upp nya gardiner. När all kraft las på vardagsrummet flyttae jag ut allt skräp till de andra rummen, så resten av nedervåningen ser ut som ett bombdenslag! Hahaha......... nehe, nu gnäller han! Ut och gå! Pusshej!

Ja se det blev lite gjort ändå på karlsborgsgatan två

 

 

Fast det var ett fint hus under advent

 

Började med sovmorgon, lääänge! Till och med sambon låg kvar i sängen till efter 9, det hör INTE till vanligheterna direkt! Så, sovmorgon sedan mysfrulle med kaffe, risgrynsgröt och toast. Sedan tog jag & Shaggy en promenad i skogen. SKÖNT! Var lite kallt får jag erkänna, men så vansinnigt härligt att promenera, sträcka ut sig, svettas lite... busa med shaggy och låta tankerna rensas. SKÖNT! 

 

Så kom jag in och var faktiskt produktiv en stund. Ni vet, gjorde sånt där som man måste göra "sen". Rensade lite papper, satte i pärmar, sorterade.... men sen blev jag hungrig! Gjorde ägg&bacon&stekt potatis som åts med god aptit av fästmannen som även beställde en matlåda av rätten.... så jag lagade samma rätt en gång till! 

 

Sen var det dags att mysa lite, så jag tände ljus och bäddade ner mig soffan med en påse lördagsgodis. Nu sitter jag här, filmen är precis slut och jag undrar om jag inte ska lyxa med en toast..... 

 

Idag skulle vi ta ner julgardinerna, sätta upp nya, byta lampor i fönstrena och samla ihop alla tomtar som finns lite överallt i huset. Det gick ju bra med det.... nåja, än är det några timmar kvar av dagen ;)

 

Det skulle vi ha gjort i helgen... egentligen. Meeen...nån skulle visst spela på lördagen, och nån annan var visst lite 'trött' på söndagen.... Men...... 20e Januari-knut heter det väl?

 

Våra grannar har demonstrativt bytt ut advetsljusstakar mot vanliga fönsterlampor, och fast vi var ett av de mest julpyntade husen på gatan även över jul känns det lite tomt att ta ner lamporna.. dessutom har jag ju inte hittat nya fina fönsterlapor till alla fönstren än!?

 

Julgranen håller på för fullt att av-julifiera sig, mer och mer gran ligger på golvet, och mindre och mindre gran på trädet... kan man väl säga. Barr..... barr... LEONBERGER! YAY!

Vaknar mitt i nätterna av att någon julgranskula ramlar i golet på grund av förlite barr-stöd..... det är illa..väll?

 

Nu har ju vintern äntligen kommit hit, och på nått vis längtar jag lite efter att hänga upp nya, ljusare, gardiner och små lampor som ger ljus - men det känns alltid förtidigt att städa bort julen. 

 

För det är att städa bort myset. Lugnet. Familjen som var på besök... och det blir liksom verkligt att vardagen är tillbaka.

Ja så är det, åter igen morgonvecka alltså, det är INTE mysigt att gå upp tjugo över fyra. Inte kul alls. 

Men när jag väl är iväg så känns det okej, och idag har jag kännt mig ofantligt pigg hela dagen :) Skönt!

 

Nu sitter jag här och väntar på fästmannen.... när han kommer hem blir det en film, lite varma mackor till kvällsmat, och sen blir det tidig säng för mig så jag orkar gå upp tjugo över fyra imorgon också! ;)

 

Försiktigt sprakar de sista kolgnuttorna i öppna spisen. Det har blivit vår nya grej, en liten mys brasa på kvällskvisten. Julgranen står kvar, men den barrar lite nu får jag erkänna. Och julgardinerna är så mysiga men.....det kanske vore dags att byta ut dem. Jag vill bara hitta FINA att ersätta dem med först. VÄRNAMOOOOOO it is ;)

 

Idag var första dagen som jag inte fick jobba. Surt. Blev en promenad med Shaggster och en mer än VÄLbehövlig damsugning/skurning av samtliga golv. Ja, på den här våningen alltså. 

Vet inget om imorgon än, men det visar sig imorgon. 

 

Julen har varit full av överraskningar, familjebesök, massa god mat och många skratt. Nyår firades med Rasmus & Matilda i vanlig ordning, mys, godmat, raketer och lite halvfullt skålande i det klara med helt plötsligt kalla vädret.

 

Och idag har det snöat. Lite bara, och inget ligger kvar, men det var vitt en stund -både på marken och i luften :)