Att gå hem

Nu har alla gått hem  och kvar e jag som bara sitter. När jag snart upptäcker att det inte finns mer spel på facebook att spela ja då ska jag fara å handla underställ till veckan, laga pasta sallad med salami (ASGOTT) och läsa solo i min lilla vrå.

Det är så ovant att inte behöva stressa hem till några ungdomar som jag ärledare för. Så ovant att inte ha fem andra runt middagsbordet och så ovant att somna ensam och veta att det bara är jag som har ansvar för att dörren ärlåst och lamporna släckta. Var det det här jag ville? Är det bara en "inkörningsperiod"? Eller är det nu jag har  chansen?

Jag vill tro, och jag tror också, på det sistnämda. men tills efter östersund ska jag ha fixat AQNTINGEN en teve eller dator, så jag har något att roa mig med förutom läxorna ;)


Ja att vuxenvärlden inte är någon dans på rosor det har jag insett nu, men det är också underbart skönt att sjunga som jag vill när jag diskar, koka precis hur mycket kaffe jag vill och sedan hälla ut allt =) Och att håret är oborstat och sminket utkladdat det är en befriande känsla.
´
Nä nu blire nya tag mot provbåset, dags för underställ, vantar och strumpor! :D

-LallaNéa-

torsdag

Att flytta hemifrån är ingen dans på rosor.
Så är det bara. Det är tyst och lugnt, ensamt. Men det är helt underbart. Att få vakna när jag vill, äta vad jag vill, göra vad jag vill. Sitta i sängen och äta middag om jag vill, ha fötterna på bordet och låta disken stå framme.
 Men det är ju inte så jag vill ha det, utan diska varje kväll och bäddar sängen på morgonen. Men det måste man ju göra, när det är så litet ;)

Men jag saknar syrran, datorn och en teve. men visst finns det gott om läxuppgifter att ta hand om, och idag när jag handlar ska jag köpa min gamla favorittidning SOLO. Så det är inte nå synd om mig=)


Det var dagens uppdatering för närvarande, Ses och hörs!
-LallaNéa-

Och nu

Ja nu springer jag hem till min egna lilla lya och laddar inför träningen då :) Så vuxen jag blev helt plötsligt.

Och en arg spark på Patrik å Jakob som inte ville ge mig högtalarna :( Och en på karin som intruducerat ett nytt idiotspel som man blir beroende av... :S

Ring mig darls, jag har ingen dator! :)


Puss!

Linnea

Skrevs den 17/11-09: Att flytta hemifrån sådär en tisdagskväll i november..

-Den här då? "Nyrenoverad etta nära till sjukhuset mellan birsta och centrum" det är mamma som ropar
-Visst, svarar jag och lunkar närmare för att kolla.

Det var fyra dagar sedan. På fredag skriver jag kontrakt med en trevlig kvinna som jag bara haft telefonkontakt med. Lägenheten, ettan, är avskild till en trea med underbara spaljeer och ny säng, kyl och tapeter och gardiner gör det hela mitt. mitt mittmitt.

Så på fyra dagar har jag lämnat verkligheten i familjehemmet bakom mig och flyttat ur boet. Helt sjukt. Mina tankar snurrar för fort för att jag ska kunna få tag i dem, men så småning kommer de nog. Har inga bilder, men när lite tyg, värmeljus och kuddar kommit på plats ska ni få se min lilla lya.

Det är inget märkvärdigt, inte alls, bara dett att jag flyttar hemifrån till mitt egna bo. För en vecka sedan hade jag ingen aning om det här -det både skrämmer och piggar upp!

Nu sova för imorgon är det 5 timmars prov som gäller!

-LallaNéa- STOR TJEJ.

Onsdag

Efter några timmars Svenska B Nationella -skrivning och en massa timmar shitsnack, vaccinering och annat kul åker jag hem till greta för at äääääta och sedan träna =)

Får skjuts av snälla Patrik med stort P som väntar... :P haha

-LallaNéa-

Det regnar

Det har regnat nästan oavbrutet sen igår morse, både här och i Sundsvall. Igår kväll stod jag i skogen och huttrade några timmar med scouterna, men innan dess så var jag och pappa och tittade på en lägenhet i sundsvall. En liten etta, som med hjälp av spaljeer inretts till en trea.
Den var fräsch, nyrenoverad och ligger alldeles lagom långt bort från City Gross. Dock delad toa/dusch, vilket pojkvännen tyckte var dumt.

Har inte riktigt bestämt mig än men det lutar åt det jakande hållet. Fått ultimatum, antingen flytta nu eller inte tjata mer om det. Så är det mycket till val egentligen? Nångång måste ju livet börja kost, så är det nog bara...

Nu ska jag kuta ner till bussen, och sedan sitta på skolan några värdelösa timmar innan lektionen börjar.

-LallaNéa-

Det SNÖÖÖÖÖÖAR!!!

Stora vackra vita fluffiga snöflingor ramlar sakta ner från hilmen. Jag sitter hemma denna morgon för att snart bege mig till skolan och möte en hemskt lång och  krävande dag.
Men nu utanför mitt skrivbordsfönster faller de vita små flingorna ner och det är såååååå vackert! Vintern är verkligen på väg och det känns helt underbart! :)

Imorgon ska jag åka till farfar och hämta min bil, MIN BIL. Det ska bli jättekul att först åka tog med pälsklingen sedan vara hos farfar och AM i några dagar och sedan köra min alldeles egna bil hem! :)
Dock kommer det vara riktigt riktigt dyrt att ha bil, men jag är ju van att vara utan pengar så wtf... ;)

Nu ska jag hämta min allmenacka och en ny kopp kaffe ocjhsätta mig och skriva ner ett tal för om 4 timmar har jag nationellt prov, muntligt. :) Har även Utvecklingssamtal och städning idag, mycket på schemat som sagt.. puuh.. jag tror jag tittar på  snöflingorna en stund till istället... ;)

-LallaNéa-

Fack fack fack bajs.

Gråter på insidan av kinderna. Ni vet när det kliar i ögonen och man bara vill försvinna från jordens yta ungefär. Måste erkänna, att mitt konfminne är borta. En liten grej jag fick när jag konfirmerade mig. Nu låter det ju inte som världens grej men alla som är konfirmerade på Vö vet vad jag pratar om.

Unni hittade precis ett konfminne på hnnes rum (hon är också konfad där)  och sa ett den var mitt. Sen insåg hon att hennes inte heller var där hon sagt så tog det till sig.
MEN DET VAR OCH ÄR MITTKONFMINNE. tro mig jag känner igen det.

Riktigt asigt förbannad är jag. Jävla skit lilla syster. Jävla snorunge.

Varför skulle just jag vara älsdt?

-lallanea-

Hur man kan känna sig nära fast man inte vet nånting

Nära livet i mig själv trodde jag att jag var, har jätteorganiserade "att-göra"lista nu som jag följer, men insåg panikartat idag att affärsplanen ska in på tisdag. EN VECKA INNAN JAG TRODDE DET VAR...



Skrev en låång text här men det kändes ganska meningslöst när jag läste egenom det, så: Anna, jag vill gärna vara uppdaterad och finnas för dig.
Förlåt mig för min frånvaro i stunder som måste varit jobbiga för dig. Du har mitt nummer. Du vet vart jag finns. Jag älskar dig.


-LallaNéa-

Fuktiga kinder, en väns ord så långt bort

Jag vet egentligen inte vart jag ska börja. Kanske är det saknaden i mig som river och sliter. Saknaden efter något jag inte  kan sätta ord på, aldrig kunnat sätta ord på heller...

Jag skrev mitt förra inlägg, och besökte sedan Alinas, Annas, Emmas och Jimmys blogg. Men på Jimmys blogg tog det liksom slut. Jag läste en helt underbar recension de fått från deras spelning, Jimmys band alltså: "Martin Damberg och stora planer", innan ni läser den vill jag bara säga, så ni vet det när bandet blir världskänt, att jag KÄNDE DESSA KILLAR när allt startades, och jag kommer aldrig glömma dem.


"Recension av bandets spelning på Nordiska
Bestående av 5 medlemmar så är Martin Damberg och stora planer det första bandet upp på Lillparkettens scen. Med sin lugna och trallvänliga melodi och kompatibla skönsjungande lead-sångare och backup-sångare tar de publiken med storm. Armar i luften och klappande händer i takt till musiken, tändare som hålls upp till de lugna låtarna. Bandet utlöser även en oseriös och något flummig mosh som sakta balanseras ut innan den drar igång igen. Jag blev också ytterligare imponerad av att sångaren dedikerade låten Har du drömmarna kvar? Till en närstående till honom. En väldigt fin sak att göra, och ett underbart val av låt. När Martin Damberg och stora planers tid var (tyvärr) över så bröt både jubel och applåder ut, följt av ett mässande ´´En gång till! En gång till!´´ En indikation på att det här 5 manna bandet från Habo var en självklar hit under fredagen.

Av: Aida Hotic"

Blev inte ni nu, precis som jag, GALET nyfiken på vem dem dedikerade var? Självklart tänkte jag var det hans flickvän Petra som fick sig en guldstjärna men så läser jag nått i kommentarerna till detta inlägg om "sången till linnea och dedikerad till bekant är samm sak". Här stannade mitt hjärta. Det finns en vänskap jag skaffade mig en gång, vi var fyra vilda galna små tonåringar som umgicks lite smått och nån gnista formligen exploderade. Det här handlar inte om någon slags kärlek som skulle gå att sätta pojk- eller flickväns stämpel på, det vill jag vara tydlig med. Men det är någonting som är magiskt, och som jag helt enkelt inte kan förklara.

 

Och de där orden.. jag vet inte ens om det är sant, men själva tanken på att någon 80 mil bort skulle tänka på MIG på en stor scen, inför massa folk... det går liksom inte ihop...

 



Dessa ljus hade vi tända då vi satt vid det lilla bordet med fyra stolar.
Fyra stolar som varken var bekväma eller vackra.
Men med sällskapet som var där glittrade stolarna och vi flög tillsammans
på luddiga mjuka moln. I en annan värld.


En helt annan femma som jag kommer på nu i skrivandes stund, är att vi för några veckor sedan skulle ha träffats. Allt klaffade inte riktigt så det blev alltså inte av, men en sak som var nästan religiöst häftig var ett samtal denna konstiga kvällen.
Det ringde och jag hade ju hans nummer, Martins. Men jag vågade inte svara utan väntade några signaler för att se om han la på. Det gjorde han inte och tillsist svarade jag med darrig röst. Vi pratade några minuter och jag frågade om han inte tyckte att det kändes konstigt att vi pratade, efter att inte ha pratat på över 1,5 år. Och vad svarar han i andra änden?! Jo, att det var just det som var konstigt, att den inte kändes konstigt alls att prata med mig.
Jag skulle så gärna vilja att dom läste allt det här. Anna. Jimmy. Och Martin.

Jag blev såklart tvungen att kolla upp allting, och frågade Jimmy om det var sant, det jag läst. Jag passade också på at skicka ett korkat sms till Martin ifråga. Men jag förväntar mig inte att han svarar. Inte någon av dem. Jag har på"nått sätt lärt mig det av dem, att man inte ska förvänta sig ens ett sms. Och jag förstår dem, förstår deras tankar med deras flickvänner å så, det är svårt att förklara denna bisarra gnista mellan oss. Det tycker även jag.

Och ska nu krypa ner hos min underbare pojkvän som INTE kommer kunna bytas ut mot någon av de ovan nämda. Men det vill inte de heller, så det finns ingen risk. Jag är säker.

-LallaNéa-
Ps. Snälla Jimmy, och Snälla Martin, let me know that you'll still alive. Ds.

en liten skrivelse ;P

Dagen har kanske inte riktigt gått som jag planerat, har varken blivit klar med mitt PM eller renskrivit närke-grejjen, men jag har iallafall kommit en bit på grejjerna inför förälldramötet nästa vecka, på tisdag närmare bestämt...

Sedan blev den banankaka och toast till lunch och hemmagjord pizza till middag och kvällen avslutades inte allför ovanligt med lördagsgodis i soffan. Dock var det dansbandskampen, kanske inte mit favortiprogram men man måste ju ställa upp för kärleken ;)

Nu sover han hannen och jag sitter brevid syster vid varsin dator och nördar youtube, som det sägs.

Häromdagen skulle jag hacka lök, och skar mig lite i tummen. Det har jag väl gjort en sisådär tre hundra tusen femtio sjutton gånger förut, men denna gång var det ganska djupt, för när jag försöker få bort "fliken" som blev sprider sig smärtan till hela handen. Inte så där jätteskönt vill jag lova, faktiskt gör det jätteont!! :(

Sen så de där "STORA vuxna" som bor i detta hus, de som sa (DE SAAAAAA FAKTISKT SÅ, DET FINNS VITTNEN) att de "inte kommer ha nytta av Linneas körkort" de utnyttjar mig som aldrig förr. Jag har bara idag handlat hö med Unni och lördagsgodis med Elna, två bilturer de KOM UNDAN. Igår skötte jag även veckansstorhandling, inte jättebilligt............ SÅ utnyttjad, och det skulle inte svida så mycket om de istället sagt att det skulle bli mycket praktiskt med ett till körkort i familjen, och att det skulle bli bättre för alla. Men nej det sa dem inte, de sa, att de inte hade någon nytta av mitt körkort. DET gör ONT.

-LallaNéa-

"Skittråkig blogg"

Tack för det uttalandet, Alina. .
Men jag antar att det är sant, har inte skrivit av mig nu på... hundra år? :P haha, ni fattar.
Det har helt enkelt varit mycket att göra, med skolan, UF (http://www.easytolearn.se) och facebook/farmville som alla vet vad det är vid det här laget.. eller??



Har tusen projekt igång för tillfället, det är dels UF och Tomtarnas Café (scouterna) men ska också sjunga massa själv, och med Alinis inför våren. Sen är det scoutallmenackor, scoutföräldramöte och konfirmandplanering.

Jusste, idag har jag tränat också, kanske typ jättetråkigträning, men det var ganska skönt faktiskt =)
Här var när jag precis graderat till oranget, känns skönt att byta upp sig nu igen snart ;)



Tack och Godnatt!
-LallaNéa-