Körigt värre. . .

Inte nog med att jag hade mycket att göra, jag ska göra allt på samma gång!! :O

På tisdag hade jag tänkt göra ett nationellt prov i franska, men till min stora besvikelse måste jag istället göra ett prov i Fritidskunskap.
Prov som prov? kanske....jag måste ju göra båda dera ändå så...
På torsdag morgon blir det lyssna+läsa franska-prov och träna good song. På eftermiddagen blir det samtala franska nationellt prov.

Nu sja jag byta dator, koppla in USB-minnet och skriva klart alla påbörjade arbeten som jag inte lyckats fullfölja till ULS-kursen. Sedan ska jag plugga på tretioelva franska glosor som jag har som mål att hinna lära mig i helgen, och efter det:
SÅ SKA JAG BADA TUNNA MED FAMILJEN OCH FARMOR. Det ska bli avkopplande och jag hoppas det blir stjärnklart för det är mycket vackrare då...

Imorgon är det körövning i kyrkan, och farmor ska med! Och sedan äre en snabb sväng på stan och sedan TIVOLI med min älsklingstidda! <33
Har dåligt samvete för att jag inte funnits så som jag velat, men jag hoppas av hela mitt hjärta att älsklingen ska bli bra ändå. Jag finns när du blundar, jag kommer alltid älska dig.

På SÖNDAG är det musikkonsert i DOMKYRKAN I HÄRNÖSAND och JAG SKA SJUNGA!!!
Så jag tycker att du ska besöka domkyrkan och le mycket vackert och jag välkomnar dig till fantastisk musik och underbar körsång. Bienvenue! :)

Usbminne var det ja! Socialpsykologin måste in NU. =)

-LallaNéa-

Ps. För det är fredag............. Ds.

Jag Har redigerat lite

Som du märker har jag redigerat om lite. Men jag har inte tänkt ha det så här forever. Tänkte bara att det kunde vara kul med lite omväxling, hoppas du kan läsa trots den skrikande färgen.... ;)

Nu kallar sängen! ;)
Kram!
-LallaNéa-

Dags att skriva av sig lite...

Dags att skriva av sig lite grann..
Sedan senaste uppdateringen har pappa fyllt 40, en dag med mycket ståhej vill jag lova. Till att börja med önskade sig fadern i fråga en handGPS, och eftersom mamma inte kunde ta sig till Sundsvall fick jag det otroliga uppdraget att leta rätt på GPS:en. Jag gick ill wått å tårrt i Sundsvall där pappa tidigare nämt att de hade GPSer, och jag strövade in där och skulle leta GPS.

Ni som känner mig vet att jag är en mycket otecknisk person, jag kan knappt få på teven i mitt egna rum.. Det betyder alltså att det här med GPS:er inte är min starka sida. Men som tur var finns det fantastisk personal på affären som hjälpte mig. Det var inte någon av de som jobbade den dagen som hade GPS:er som huvudområde, men de gjorde så gott de kunde och jag hade telefonkontakt med mamma hemma i Härnösand hela tiden.
Efter ungefär en halvtimme, eller kanske till och med 45 minuter, av testande och läsande i handböcker hade jag bestämt mig för vilken GPS pappa skulle få. Man kunde lägga in kartor på den och en av de som hjälpte mig upplyste mycket glatt "Den har tetris också!" efter att hon undersökt den.

Jaha, tänker ni? Än sen då? Men det kommer..
Jo, för när jag äntligen bestämt mig för vad jag skulle köpa tog en tjej hand om inslagningen och jag gick med en annan anställd bakom ett hörn och tittade på fleecetröjor (kan tipsa er om deras fleecetröjor, de är fantastikst sköna! :D )
Och då öppnas dörren. Jag kände att det var pappa i luften, men så klart så tänkte jag att det inte kunde vara sant.
Jag rös till i hela kroppen. Tänk om det var han!! Men det kunde det ju inte vara och "skärp dig! " väste jag åt mig själv.
Då hör jag min pappas röst och eftersom jag fortfarande inte ville tro mig själv lutade jag mig fram och såg pappas ena axel, alltså hans väska och märket på jackan. Nu fick jag panik, öppnade en liten dörr som ledde in till en toalett men tyckte inte att jag kunde gömma mig där. Så fick jag syn på den tredje anställda och kastade mig mot henne och frågade om jag kunde få gömma mig nånstans. Hon skickade ner mig på lagret där han som kollat på fleecetröjor med mig letade min storlek. Han blev förvånad över att se mig där såklart och viskandes berättade jag vad som hade hänt.
"Avråd honom från allt, och skicka han härifrån" sa jag och killen skrattade och gick upp.
I säkert en kvart satt jag i den där trappen och bara väntade, en av tjejerna som jobbade kom ner och skrattade som bara den, det var hon som hade slagit in pappas GPS.

Efter ett tag hörde jag iallafall att dörren till den lilla butiken slog igen och jag vågade mig uppför trappan och mötte den skrattiga personalen.
Jag betalade för mig och tackade för hjälpen, och så la jag ner papperspåsen med pappas pressent i den tunga väskan jag bar omkring på.

Är det slut än? Nej nej nej..
Jag sprang på stan och köpte skor (som tydligen är försmå har jag insett :S Nån som vill ha ett par vita skor i storlek 39??? )
sedan bestämde jag med pappa att jag skulle åka bil med honom hem istället för att åka buss. Jag var mycket försiktig och noggran med att ställa in väskan i baksätet, men eftersom vi åkte i en ny bil pep bilen eftersom vi inte hade spänt fast säkerhetsbältet. Så jag fann ingen annan lösning än att dra fram väskan till mitt knä, och ni kan ju tänka er hur det låter när en papperspåse ligger och brottas med en uppsättning svettiga idrottskläder i en väska.. 
"Jag har så mycket papper i min väska.... mycket skola nu...." ja nivet, alla dom där kommentarerna. . . . .
Pappa fattade iallafall ingenting, för efter en stund berättade han om sitt besök på wått å tårrt.
"Jag frågade efter GPS:er men dom sa att de var slut. Då frågade jag efter en broschyr men då så killen där att han hade bara en broshyr och den behövde han vid disken."
Jag höll mig för skratt, och svarade och när pappa sedan fick pressenten blev han rejält överraskad.

Massa folk var på besök på den stora dagen och jag agerade servitris hela tiden. Det var faktiskt mitt drömyrke för några år sedan.... Hihi

Idag sitter jag mest och stressar sönder, har redovisning av fritidskunskapen imorgon och i helgen är det uppsjungning i självaste domkyrkan. Det ska bli jätte jätte roligt, men jag blir hes så fort jag sjunger nu för tiden så vi får se hur det går helt enkelt..
Nästa vecka har jag en engelska redovisning och två nationella prov. I franska. Om ni undrar.. Dessutm ska min fantastiska klass göra nått oerhört.. men det säger jag inget om ännu ;P
Men sen är det bara sista veckan kvar så då kanske det lugnar ner sig.. Nu ska jag läsa in texterna till imorgon så Jossa och Emma slipper skämmas över mig.

Farmor är här också! :)

Kram!
-LallaNéa-

dekjkndkjnvjkdsjhvdejhvbiebvevbie

och här sitter jag och tycker synd om mig själv. Jag som inte har någon aning om vad andra går egenom...


Jag kan inte säga nått, för inget som jag drar till med stämmer överens med verkligheten. Inget jag säger kan förhindra eller förändra nått.

Jag vill bara önska alla människor lycka och välmående. Jag orkar inte det här.


Eh, fan , ni fattar kanske ändå inte.

Rest in pease. May love be with you.

I miss the old times...

I miss the old times
I miss the old smiles
Jag saknar den gamla tiden med glada miner, skratt, lycka kärlek och vänner. Allting (eller iallafall det mesta) känns så fruktansvärt segt och tråkigt och drygt och onödigt just nu. Iallafall något av det där, kanske inte allt......

Det enda som är roligt är väl typ helgen snart, lite småsystrar ska få se sin storasyster igen :D
Och så var det nått mer jag tänkte skriva.. Jo just det! Vi har i kursen ULS (Utveckling Livsvillkor och Socialisation) fått i upggift att göra ett musikaliskt framträdande för skolan. Det ska bli sjuuuuuukt roligt, jag längtar faktiskt :) Skulle vara underbart om hela klassen kunde funka och jobba tillsammans. Även om man inte tycker om alla, så tycker iallafall jag att det skulle vara värt att ge alla en chans =) Och ge projektet en chans :D:D
Fast jag är ju knäpp så...






Iallafall så känns det som om det mesta talar emot det mesta av mig.. skolan... äh jag orkar bara inte. Ska borsta tänderna nu och gå och lägga mig. HAr ju inget liv men klockan är faktiskt kvart i elva så...

se ya!

"lite tråkigt här..."

Jag har lite tråkigt här... var mitt superbraiga svar när mamma undrade varför jag letat reda på vart vägverket hade sina regionkontor.
Och haha, jag måste säga att det var rätt roligt att vägverkets regionkontor finns i typ Jönköping, Solna, Uppsala och.. och? Och Härnösand.
Jag menar stor stad, företagsstad, stor stad, pluttis stad. Nej, härsnösand är inte så litet ändå. Visserligen är det litet, men Härnösand finns på kartan. Iallafall enligt vägverket. :)

Och jo, det var ett tag sedan jag orkade uppdatera min blogg också.. jag har inte haft tid typ. I och med APUn har jag varit tvungen att skriva loggbok, och eftersom min trötthet tog över så gick jag å la mig på kvällarna när loggboken var klar.

Nu har vi kommit tillbaka till skolan igen, och självklart har uppgifterna redan börjat hagla. Jag tror att vi totalt har fyra grupparbeten i luften just nu, alltså fyra olika grupper att hålla koll på.. Dessutom är det nationella engelska "reading" imorgon, och jag hade faktiskt tänkt plugga... men jag har gett upp det nu, eller ja, jag tänkte slå ett slag för bloggen ju, och bilddagboken också =) En hel del har hänt sen sist där med ;)

Jaha.. jag har väl egentligen ingenting att skriva.. Är trött, saknar Apun till vissdel, tycker det är skönt att vara på skolan till en annan del, har massa uppgifter, är inte klar med loggboken, är singel och pappa fyller 40 om en vecka. Shiet, det hade jag glömt.. Liten grejj sådär bara?!
Jag suckar härmed djupt..

Vill be om ursäkt för att jag inte orkar läsa alla andras inlägg, skummar egenom dem kanske nämner de mig, och då kan det ju vara värt att läsa. men annars orkar jag inte. Har som sagt ingen ork alls. Men bara en morgon kvar, sen är det torsdag=sovmorgon<3.

Bilddagboken nästa! :D
-LallaNéa-

Idag är en bättre dag

Idag är en bättre dag, bättre än igår iallafall. :) Var på skolan, innedag.. hmm.. ganska haha haha-ig :P Inte skrattig så men..
Jo för först gjorde vi en runda (och jag pratade Stolt ;D ) sedan hade vi lite Fritidskunskap och jag och de två duktiga tjejorna i min grupp jobbade på oväntat bra och allt känns frid och fröjd på den punkten nu. =) När vi väl var klara med allt vi hade att göra gick vi och åt lunch, och Jossa klagade typ hela tiden på att det var samma mat idag som förra tisdagen då vi också var på skolan.
Själv var jag trött och gnällig och grinig, och klagade på att Jossa och Emma klagade. . . .
När vi ätit färdigt hade vi ungefär en halvtimmes engelska, då jag svarade på kanske tre frågor på ett prov som vi "jobbar med". Sen var det rast, och efter rasten skulle jag ENSAM gå och se på teater. Det kändes ganska sorgligt att gå och se på teater alldeles ensam, och dessutom veta att hela klassen var tvungen att jobba engelska :/
Men som tur var träffade jag på en mycket trevlig lärare som pratade med mig och satt brevid mig så jag behövde inte känna mig helt ensam ;)
Jag tyckte att teatern var bra, inte för att jag är någon expert eller så men.. Skådespelarna var iallafall väldigt duktiga, och de sjöng en del fint =) Dessutom lyckades jag fixa mig en egen favorit-rollfigur. Den där slaven.. som var svart/vitmålad i hela ansiktet och spelades av en s grymt duktig skådespelare så jag vill bli skådespelare själv. Det var riktigt häftigt.

Efter teatern gick jag tillbaka till klassrumet och möttes av hela klassen som precis hade fått sluta. Haha, skön dag? Jag gick in till läraren som var ganska ointresserad av mig på det hela taget, och så gick jag därifrån igen =P

Sedan lyckades jag och Cecilia Hjelm övertala Emma Nordensson att gå ner till stan och så gjorde vi det tillsammans med Johanna :)
Vi gick omkring lite och Emma provade några jackor och jag provade en heldel klänningar. Självklart har jag ännu inte hittat en klänning till skolavslutningen... Efter ett tag lämnade först Johanna och sedan Cecilia mig och Emma men vi trallade runt ett tag till iallafall. Självklart var det någon som blev hungrig (haha) och så skulle vi besluta vart vi skulle äta. Haha, Den där tjejen får mig att skratta säger jag bara!
Emma:"Du går ledarskap så du får leda och bestämma vart vi ska äta!"
Linnéa:"Men du går ju också ledarskap!!?"
E"ja, men du har gått det längre för dom ropade upp ditt namn före mitt i aulan i höstas!"
L: "MEN det är för att dom tar oss i bokstavsordning!!!!!!(lundgren--Nordensson--bigdeal??)"
E: "ja men.."
L: "Ha! Du är störst! Störst bestämmer, haha, det var enda gången det var bra för min del........."

Det blev till slut subway (som jag inte riktigt vet hur man stavar till, men sådär tror jag..) och där satt vi och åt och som vanligt blev vi klar samtidigt =) Emma fick inte alls vänta på mig=)

Nu sitter jag hemma och har lite ångest för mitt loggboksskrivade. Jag måste skriva om igår för det har jag inte gjort ännu och imorgon är det DÖVIKTIGT att jag skriver om barnens lekar osv.
Jag var på urdåligt humör i morse och idag.. Men efter lite skratt och samtal med min käraste Emma känns allt bra igen. Hoppas du förstår hur mycket du betyder för mig, snygging! :)
Dessutom har Emma världens bästa tålamod. Jag vet inte hur många gånger hon har suttit utan för någon provhytt och väntat på att jag ska bestämma mig för att inte köpa just det perfekta plagget som jag har på mig. Men ibland känns det ännu värre om jag faktiskt köper plagget, då får stackars emma vänta ytterligare några minuter ju...

Jag FÖRSÖKTE dessutom prata med Patrik men det gick ingevidare, och det var ju synd. :(
hihi, och Jonas skulle vara patriks bodyguard och jag skulle putta undan jonas bara det att han är typ mycket längre än mig och jag är typ svagast i världen. Det gick sämst :(

Puss å gull, nu ska jag se om bilddagboken har slutat ignorera mig...
I do miss yo.

-LallaNéa-

Ps. Det är min namnsdag idag! :D Förr om åren skrev jag upp vilka som grattade mig, men iår har så många gjort det att det jag inte behöver skriva det, jag kommer komma ihåg vilka som sa det iallafall, för de betyder så mycket :)

Jag orkar ju inte ens riktigt.

Eller vafan, det blev fel rubrik iallafall, hur jag än försökte. Jag bryr mig inte ens på riktigt menar jag.
deppardag, som alla andra dagar, varför tar det inte bara slut?
Jag bryr mig.

Men det gör intedu. Och det går fanimej inte att prata med dig. Du vet inte hur man gör. Och hur jag än engagerar mig i dig så bryr du dig inte om mig. Och det svider lika hårt varje gång jag kommer på det.

jag orkar inte. Jag måste skriva fucking dagbok. Jag har bara tre dagar kvar, och det känns sorgligt. :(

Men jag orkar inte jag orkar inte jag orkar inte. Skrek åt mamma nyss dessutom, jag är en sån dålig människa som inte ens klarar av att vara snäll mot hon som gav mig allt jag har.

Nu är våren här

Tussi-tussi-tussi-tussi-tussilago                   Vitsippa, vitsippa, vitsippa, vitsippa                    Krokus växer i rabatten
Åh vad fin du är                                                   Åh vad fin du är                                                       Åh vad fin du är
Tussi-tussi-tussi-tussi-tussilago                   Vitsippa, vitsippa, vitsippa, vitsippa                    Är så glad för sol och vatten
Nu är våren här!                                                  Nu är våren här!                                                     Nu är våren här!


Bara fyra dagar kvar nu på Apu:n. Det har gått väldigt snabbt dessa veckor! Det känns ganska sorgligt faktiskt, att det snart är över. Nu när man lärt känna barnen, och känner skolan.. Åh, det ska blir riktigt tråkigt och nästa helg blir depparhelgen no1.
Men det innebär också att om en vecka går livet tillbaka till det normala igen, långa bussturer med en pratglad Sofia varje morgon, gå upp Skittidigt för att ta mig till skolhelvetet och äntligen får man träffa underbara LS1 som vanligt igen. Det ska bli kul.

Men först är det ett hundratal franskapapper att fylla i, ytterligare ett okänt antal franska uppgifter att göra, lite idrottsteori, läsa lite engelskabok (som jag faktiskt är nyfiken på vad som händer.....) och så såklart lite Apu-uppgifter till Ulsen. Och franskan. :) Som ni förstår kan jag aldrig säga att jag har lite att göra, haha, fast det är bra med Skvadern, att när vi nu går på sommar lov om 4 veckor, så har jag ingen uppgift som "ligger kvar" och tynger ner mig över hela sommarlovet. Nej, på sommarlovet är jag faktiskt fri =) !

Fast jag vet att jag inte borde klickar jag upp dig på Msn. Jag kollar om du är online, innan jag ens bryr mig om de andra. På bilddagboken skrollar jag mig till ditt namn det första jag gör, kanske har du lagt upp en bild med en kärleksförklaring till mig. Men jag vet att jag inte borde. Jag vet att jag inte ska. Men jag kan inte låta bli. Du är för stor del av mig, du är för stor del av allt jag har.
Fast jag vet att jag inte borde, saknar jag dig varje minut. Fast jag vet att jag inte borde hoppas jag att du ska ringa varje dag. Men det gör du inte.
Och fastän jag vet att jag borde ringa dig, så vågar jag inte. Och fastän jag vet att jag borde träffa dig ofta går det inte.
Och fastän jag vet att alltid är alltid säger jag det igen. Jag älskar dig vännen, vad som än händer. Alltid. <33

Och fast än jag vet att du inte läser, tvingar jag mig själv att skriva detta till dig. Igen...


-LallaNéa-

förevigtid

Har jag förspullit min barndom? Glömt bort att leka, vara barn, vara liten. Har jag spelat spel på datorn istället för att leka, har jag byggt upp en kroppshydda genom mina unga år?

Har jag slängt bort mina unga tonår? Har jag glömt att ha kompisar, träffa folk och ha roligt? Har jag missat en stor del i livet, delen som det är meningen att man ska se som sin "bästa" när man blir gammal? Har jag kastat bort den genom att chatta på msn, och klagat på mitt utseende?

Håller jag på att kasta bort även mina äldre tonår, på att klaga på mig själv? Ska jag nånsin sluta klaga på mig själv? Det måste väl vara mitt fel att jag är som jag , ska jag inte ändra på det om jag inte trivs med det?

Har jag slängt bort mitt liv, mina potentiala vänner genom att sitta hemma med mamma och göra mig tjock?
Ja. Eller, mja..
Jag vill inte ha det såhär. Det som har hänt har hänt, men nu ska det bli ändring. Senast igår var jag ute på en springrunda. Och sedan var jag på hajk och gick faktiskt tre kilometer med packning. Okej, jag kan bättre, men man måste ju börja någonstans. Jag lovar, att skulle jag få en platt mage och stark rygg imorgon skulle jag ta vara på det.

Men jag deppar. För det är faktiskt lördagkväll, en mycket fin sådan. Solen skiner ännu, och det är relativt varmt ute. Men matosen sprider sig i huset, nu ska vi snart äta grillat. Jag vill bara gråta. Inte över maten. Eller mamma.
Över mig. Över hopplösa Linnéa som inte lyckas med någonting. Över hopplösa Linnéa som ALLTID hittar nya fel att klaga på på sig själv. Jag bara måste vara bäst, fast det jag missar är att leva. Jag strävar så hårt efter att vara perfekt, att jag glömmer bort att vara mig själv.

Jag fick MVG på nationella. Men det hjälps inte. Jag är fortfarande inte nöjd. Jag är kass.
För jag är inte bäst. Det svider.


Nej, detsvider inte. Det river sönder mig.
---------------------------------------------------------    ---------------------------------------------   -------------------------------------------------

Matilda, jag älskar dig mer än världen kan förstå. Du kommer alltid att vara störst i mitt hjärta, Alltid.<33 Det kan inget eller ingen ta ifrån oss.

din,
LallaNéa/.

HAJKAT

Hajk! :D <3
Igår till idag har jag varit på en underbar vårhajk med mina kära miniorscouter. Det var ett glatt gäng på 10 barn och fyra vuxna som vandrade genom den blöta skogen upp till fällestugan igår kväll. Där ute hade vi det bara bra, lekar och lägerbål, men kanske lite väl många myggor på kvällen för oss allergiker.... och även lite mycket pollen för de som inte tål det.
En strålande sol fick barnen kvickt upp ur sina sovsäckar klockan sju på morgonen (hehe) och efter en härlig frukost gick jag och barnen på upptäktsfärd och klättrade bland Ronja-rövardotters-liknande berg och klippor.. En organisationstävling klarade de duktiga scouterna av och sedan blev det pinnbrödsgrillning för fulla muggar.
För att inte låta någon ta det lugnt, pressade sig en liten orienteringsövning in i det redan tajta schemat och sedan var det packning på som gällde. Efter att Linnéa pysslat om ett antal fötter, några hungriga magar och oberäkneliga skavsår, så klart.
Längst fram i truppen sprang jag tillsammans med fem superduktiga miniorscouter och jag ställde ständigt frågan till mig själv "Vad får de sin energi ifrån?" Var det vetskapen om att de snart var hemma? Eller var det skavsåren som gav rakertfart i stövlara? Jag vet inte..
Men framme på parkeringen var vi, safttörstiga och, Helt slut.
Så for vi hem.

Jag vill så gärna tacka dessa underbara scouter, mysiga snälla och trevliga. De kan alla bli något riktigt stort i framtidenn, vilket man inte säger i onödan.
Och dessutom, har jag ju inget liv om det inte vore för scoutingen med dem.

Själv är jag dötrött, jag har ingenting att göra (HOST), men jag orkar inte. Ingenting går på teve heller, suck, , , det känns dessutom som om det är söndag idag och som om jag måste åka till sundsvall imorgon. Vilket är FEL FEL FEL.
Nu tror jag nog att jag ska gå ner och försöka intala mig att det är lördag ändå. En lugn lördagkväll med mig själv och ett äpple alltså.

Jag har inget liv. För jag har inga vänner. Här. Eller, klart jag har, men jag har ingen vän här som ringer mig och vill hitta på något, och jag har ingen vän här som jag kan ringa och hitta på något med. Det är synd. Så jag kanske ska flytta till Bankeryd. För att inte bo i Habo. I väsby har jag ju ingenting att göra. Och inte i Sundsvall heller kanske. Kanske har Härnösands falskhet spridit sig till Sundsvall, varför inte?
Jaja, jag är trött.

Jag har vänner, och jag älskar dem. Jag tycker otroligt mycket om mina vänner så du kan inte förstå. Oavsett vad de tycker om mig, och oavsett hur dumma de är i övrigt, och oavsett hur falska de är.
Så -- är de mina ;)

Äh, jag ska nog sova istället, ni märker ju hur jag blir! :O

-LallaNéa-

Överrasknings-inlägg :P

Gissa vem som är häär??

Anna, the one and only :D

vill bara skryta med det, moa ha ha ha ha

---------------------------------------------------------------------
På tisdag är det Skvadern, och Ls1. Jag längtar.