Jag förstår inte..
Jag förstår inte massa saker, så är det väl såklart.
Men just nu känns det som om jag förstår lite mindre än vanligt.
Påvägen till skolan från Greta (för jag har varit o handlat med henne idag, sen blev det lunch o fika och sen åkte jag till skolan där jag är nu och.. pratar med patrik o bara fördriver tiden..) förstod jag inte att jag skulle stanna, om jag hade väjningsplikt och det kom en bil på gatan utanför. Nej jag körde istället, gasade lite extra till och med! Men det gick bra, bilen bakom bromsade och inte ens en arg tuta besvärades jag av.. fast jag gjorde ju fel..
Sen när jag hade hämtat skolsakerna i lägenheten, förstod jag inte att det inte gick att stänga dörren om man la handen i dörrspringan. Nej inte heller förstod jag att det rent ut sagt skulle göra ont, om man smällde bildörren på fingret.. Men tro mig det förstår jag nu..
Nä men ärligt talat.. jag förstår inte hur jag kan vara här och se ut som att allt går runt för mig för så fort jag inte ser när du tar dina underbara andetag så är du för långt ifrån mig och jag vill bara.. sluta andas. Lägga mig ner och blunda... och skrika....
Jag förstår inte alls varför jag har varit så jävla dum som återigen har lurat in mig i samma gamla skog där varken löv eller vind har förändrats.. Men visst du är så underbar. Och varje sekund med dig är som att vara i paradiset. Men utan dig.. det är du som får blodet i mina ådror att gå runt, det är du som ger mig luften att andas... du öppnar mina ögon med dina underbara leenden på morgonen och du kysser bort all smärta och oro med dina läppar av guld...
Jag förstår inte hur du kan vilja ha mig, en tjock tjej med tovigt hår. Utan sångröst. Utan glamour över huvudtaget. En flicka långt långt bort som inte ens kan ge dig hälften av vad du kan få av vem som helst annars..
Herregud, du är ju stjärnornas ängel och jag är lerpölens gyttja.. jag förstår det verkligen inte.
Men tro mig, jag är tacksam. Jag behöver dig dig dig DIG och ingen annan. Trots att du förtjänar förgyllt guld och jag aldrig kommer kunna ge dig det.. ska jag ge dig allt jag har, för jag älskar dig. (vågr inte skriva ditt namn,, förlåt mig älskling) <3
-LallaNéa-
Men just nu känns det som om jag förstår lite mindre än vanligt.
Påvägen till skolan från Greta (för jag har varit o handlat med henne idag, sen blev det lunch o fika och sen åkte jag till skolan där jag är nu och.. pratar med patrik o bara fördriver tiden..) förstod jag inte att jag skulle stanna, om jag hade väjningsplikt och det kom en bil på gatan utanför. Nej jag körde istället, gasade lite extra till och med! Men det gick bra, bilen bakom bromsade och inte ens en arg tuta besvärades jag av.. fast jag gjorde ju fel..
Sen när jag hade hämtat skolsakerna i lägenheten, förstod jag inte att det inte gick att stänga dörren om man la handen i dörrspringan. Nej inte heller förstod jag att det rent ut sagt skulle göra ont, om man smällde bildörren på fingret.. Men tro mig det förstår jag nu..
Nä men ärligt talat.. jag förstår inte hur jag kan vara här och se ut som att allt går runt för mig för så fort jag inte ser när du tar dina underbara andetag så är du för långt ifrån mig och jag vill bara.. sluta andas. Lägga mig ner och blunda... och skrika....
Jag förstår inte alls varför jag har varit så jävla dum som återigen har lurat in mig i samma gamla skog där varken löv eller vind har förändrats.. Men visst du är så underbar. Och varje sekund med dig är som att vara i paradiset. Men utan dig.. det är du som får blodet i mina ådror att gå runt, det är du som ger mig luften att andas... du öppnar mina ögon med dina underbara leenden på morgonen och du kysser bort all smärta och oro med dina läppar av guld...
Jag förstår inte hur du kan vilja ha mig, en tjock tjej med tovigt hår. Utan sångröst. Utan glamour över huvudtaget. En flicka långt långt bort som inte ens kan ge dig hälften av vad du kan få av vem som helst annars..
Herregud, du är ju stjärnornas ängel och jag är lerpölens gyttja.. jag förstår det verkligen inte.
Men tro mig, jag är tacksam. Jag behöver dig dig dig DIG och ingen annan. Trots att du förtjänar förgyllt guld och jag aldrig kommer kunna ge dig det.. ska jag ge dig allt jag har, för jag älskar dig. (vågr inte skriva ditt namn,, förlåt mig älskling) <3
-LallaNéa-
Till en mycket nära vän
Jag har funderat lite på dethär min vän..
Det har blivit såfel tycker jag.. Vi skulle ju vara energiska och uthålliga. Ordna allt och fortsätta vara bäst och duktigast. Vi skulle göra precis allt det vi ville och vi skulle inte ha nå vidare bekymmer alls på det hela taget. Och jag vet att det är jag som har ramlat och slagit mig och inte tog mig upp riktigt efter det igen... Men det känns som om det på senare tid har tagit mer än det gett detta för oss och det var väl kanske inte riktigt meningen? :/
Jag hoppas bara att vi inte nöter mer på varandra nu utan att vi ordnar upp det här och att vi i slutet håller oss till grundplanen trotsallt, och siktar mot sjärnorna och når dit.
Jag älskar ju dig. <3
-LallaNéa-
Det har blivit såfel tycker jag.. Vi skulle ju vara energiska och uthålliga. Ordna allt och fortsätta vara bäst och duktigast. Vi skulle göra precis allt det vi ville och vi skulle inte ha nå vidare bekymmer alls på det hela taget. Och jag vet att det är jag som har ramlat och slagit mig och inte tog mig upp riktigt efter det igen... Men det känns som om det på senare tid har tagit mer än det gett detta för oss och det var väl kanske inte riktigt meningen? :/
Jag hoppas bara att vi inte nöter mer på varandra nu utan att vi ordnar upp det här och att vi i slutet håller oss till grundplanen trotsallt, och siktar mot sjärnorna och når dit.
Jag älskar ju dig. <3
-LallaNéa-
lite funderingar i måndagsdimman
Detta är en uppdatering för den som vill. Ganska tråkig läsning, skulle jag tippapå...
Det är typ dimmigt ute. Det har varit det hela helgen. SÅdär så det nästan regnar, nästan skiner solen. En ganska konstig kombination, minst sagt.
Min feber har gått ner, massor. I onsdags hade jag ingen röst och i torsdags fick jag sova tre timmar efter att ha vikt tvätt typ en kvart.. Sen fick jag lite besök och energin kom verkligen till mig så fort jag såg dig på bussen. Det var visserligen ganska kallt och jag hade febervärk över allt, men så log du mot mig och när jag väntade på att du skulle kliva av kom jag på img själv med att inte riktigt kunna sluta le.
Sen drev vi några dagar innomhus med ett besök på stan+fika och en ca 260 påskägg som fylldes med godis. Jag åt lite för mycket godis själv också såklart=fick ont i magen!
Imorse vaknade jag av en smått stressad pojkvän som kom på att vi nog inte ställt om klockan. Men det gjorde inte så mycket, för vi han iallafall eftersom vi är så otroligt morgon pigga och effektiva..!
Nu sitter jag och pluggar (försöker!) har en del att ta igen efter enveckas sjuklighet. Det var faktiskt riktigt läskigt där när jag inte ens kunde prata! Det var verkligen stopp i halsen..hua hua :(
Och så fick jag inte sjunga i fredags heller, jag ville verkligen men jag fick inte och när till och med min sångpartner sa att jag nog var för krasslig, ja då gav jag upp helt enkelt. Mycket tråkigt, mycket tråkigt.
Men imorgon ska jag kämpa mig till skolan iallafall och göra lite prov o få några utskällningar av div lärare som inte lär vara så nöjda med mig..
Men snart är det påsk! =PÅSKLOV! :D
Iår blir det en ganska speciell påsk tror jag, vattnet är fruset i paradiset (haha, det blir lite roligt att skriva så ;) jGa menar förståss mitt paradis () inte bibelns... ;D )
Så vi ska åka till kusinerna i dalarna istället. Jag och syrrorna, på fredag bär det av i en grön renault. Sen blir det jönköping av en outgrundlig anledning på två meter på söndagen, och veckan avslutas med att great fyller 90 och ska firas STORT hemma i sundsvall :)
Massor massor ska hinnas med, speciellt miljöpolitiken som jag får betyg på utan att ha gjort allt snart =)
Hua hua, det har verkligen gått utför med skolan för mig nu på sista tiden..känner att motivationen har ramlat ner till en ytterst låg nivå, och jag orkar itne ens bry mig om ifall jag får några fina betyg eller inte. Men jag vill ju inte halka efter nU!!
Nej, jag har följande kurser kvar att få betyg i, tror jag..:
*miljöpolitik
*Psykosocialt arbete
*Engelska B
*Pedagogiskt ledarksap
*Projekt arbete (UF=
)
*Idrott o Hälsa B
Kan jag få 6 fina beyg till tack?!
Eller ska jag ge upp?
Men det är lite som jag sa faktiskt, om jag bara får vara med han, då skiter jag i hur det blir med allt annat...
-LallaNéa-
Det är typ dimmigt ute. Det har varit det hela helgen. SÅdär så det nästan regnar, nästan skiner solen. En ganska konstig kombination, minst sagt.
Min feber har gått ner, massor. I onsdags hade jag ingen röst och i torsdags fick jag sova tre timmar efter att ha vikt tvätt typ en kvart.. Sen fick jag lite besök och energin kom verkligen till mig så fort jag såg dig på bussen. Det var visserligen ganska kallt och jag hade febervärk över allt, men så log du mot mig och när jag väntade på att du skulle kliva av kom jag på img själv med att inte riktigt kunna sluta le.
Sen drev vi några dagar innomhus med ett besök på stan+fika och en ca 260 påskägg som fylldes med godis. Jag åt lite för mycket godis själv också såklart=fick ont i magen!
Imorse vaknade jag av en smått stressad pojkvän som kom på att vi nog inte ställt om klockan. Men det gjorde inte så mycket, för vi han iallafall eftersom vi är så otroligt morgon pigga och effektiva..!
Nu sitter jag och pluggar (försöker!) har en del att ta igen efter enveckas sjuklighet. Det var faktiskt riktigt läskigt där när jag inte ens kunde prata! Det var verkligen stopp i halsen..hua hua :(
Och så fick jag inte sjunga i fredags heller, jag ville verkligen men jag fick inte och när till och med min sångpartner sa att jag nog var för krasslig, ja då gav jag upp helt enkelt. Mycket tråkigt, mycket tråkigt.
Men imorgon ska jag kämpa mig till skolan iallafall och göra lite prov o få några utskällningar av div lärare som inte lär vara så nöjda med mig..
Men snart är det påsk! =PÅSKLOV! :D
Iår blir det en ganska speciell påsk tror jag, vattnet är fruset i paradiset (haha, det blir lite roligt att skriva så ;) jGa menar förståss mitt paradis () inte bibelns... ;D )
Så vi ska åka till kusinerna i dalarna istället. Jag och syrrorna, på fredag bär det av i en grön renault. Sen blir det jönköping av en outgrundlig anledning på två meter på söndagen, och veckan avslutas med att great fyller 90 och ska firas STORT hemma i sundsvall :)
Massor massor ska hinnas med, speciellt miljöpolitiken som jag får betyg på utan att ha gjort allt snart =)
Hua hua, det har verkligen gått utför med skolan för mig nu på sista tiden..känner att motivationen har ramlat ner till en ytterst låg nivå, och jag orkar itne ens bry mig om ifall jag får några fina betyg eller inte. Men jag vill ju inte halka efter nU!!
Nej, jag har följande kurser kvar att få betyg i, tror jag..:
*miljöpolitik
*Psykosocialt arbete
*Engelska B
*Pedagogiskt ledarksap
*Projekt arbete (UF=
)*Idrott o Hälsa B
Kan jag få 6 fina beyg till tack?!
Eller ska jag ge upp?
Men det är lite som jag sa faktiskt, om jag bara får vara med han, då skiter jag i hur det blir med allt annat...
-LallaNéa-
torsdag
Ännu en dag hemma med hosta feber och andningsproblem. `Det är nu som jag borde ta till vara på tiden och göra nnågon av de uppgifter jag ligger efter med til skolan. Och jag gör faktiskt vad jag kan, har på börjat ett projekt...
Detta är projekten jag borde ta tag i:
*engelska essay
*engelska police
*ped.led. ledare
*ped.led. intervju
*ped.led. sökning
*miljöpolitik prov
*miljöpolitik rapport
*psyk.soc. hemprov
Men när jaginte ens kan andas ordentligt är det lite svårt. Det är inte det att jag blir anfådd avatt gå i trapporeller så, nej nej jag blir anfådd av att böjja mig ner..
Inte så djupa funderingar blir det heller, när man lägger all kraft man har på att överleva. Det jag funderar på dock, är om pappa hade tänkt köpa några appelsiner till mig, så jag får tillbaka rösten snart.. vi får väl se vad som händer... :)
-lallanea-
Detta är projekten jag borde ta tag i:
*engelska essay
*engelska police
*ped.led. ledare
*ped.led. intervju
*ped.led. sökning
*miljöpolitik prov
*miljöpolitik rapport
*psyk.soc. hemprov
Men när jaginte ens kan andas ordentligt är det lite svårt. Det är inte det att jag blir anfådd avatt gå i trapporeller så, nej nej jag blir anfådd av att böjja mig ner..
Inte så djupa funderingar blir det heller, när man lägger all kraft man har på att överleva. Det jag funderar på dock, är om pappa hade tänkt köpa några appelsiner till mig, så jag får tillbaka rösten snart.. vi får väl se vad som händer... :)
-lallanea-
sjuklis
Det som är läskigast nu är inte halsontet, ellerfebern, nej det är trycket över bröstet som gör att jag inte kan ta djupa andetag. Det är så jävla läskigt.. Jag har aldrig känt såhärförut..
dessutom mår jag illa känner mig yr och... hualigen :(
Nu ska jag dricka mera vatten och sen blir det till att sova. Imorgon gör jag ytterligare en dag hemma i soffan, på kvällen får jag besök så det är bara att hoppas att jag iallafall kan andas tills dess ;)
-lallanea-
dessutom mår jag illa känner mig yr och... hualigen :(
Nu ska jag dricka mera vatten och sen blir det till att sova. Imorgon gör jag ytterligare en dag hemma i soffan, på kvällen får jag besök så det är bara att hoppas att jag iallafall kan andas tills dess ;)
-lallanea-
Lycklig och snorig!
Jag har haft en vän, en som stått mig närmare än någon annan. En vän som funnits med i många år, som delat många skratt, hemligheter och alldeles förstora godispåsar. Sen gjorde jag nått obegripligt oförståeligt och oförlåtligt... Jag krossade min vän, hoppade på den och skrattade åt den. Utan att jag förstod det såklart, utan att jag ville det.
Nu är vi starka igen. Min trogna vän förlät mig, och jag bättrade mig igen. Jag älskar dig precis lika mycket nu som någonsin förut. Som när vi åkte buss gratis. Inte fick upp tältet. När vi delade den första godispåsen. När du stöttade mig i min gråt på den där grusvägen.
Förlåt för att det blev sådär. Men du vet att du kunde säga tillmig. Jag hoppas att du verkligen mår bra nu, och att du inte bara säger att du gör det. Du är så viktig för mig. Jag skulle inte klara mig utan dig. Eller som en vän till oss har sagt, om en anna vän till oss. "Jag har en vän. I dig. Och du skulle vara svår att vara utan."
Jag ska ta dig hit i helgen. Jag har gjort sånt förut, och det ahr också du. Men det känns extra viktigt att det blir bra nu. Den här gången. Det känns extra viktigt att det blir bra med dig.
-LallaNéa-
sjukling
har haft feber och varit sjuk hela helgen faktiskt, inge roligt! :( Nu sitter jag på skolan och.. typ bloggar och fördriver tiden.. Ska väl snart åka hem och ta nya alvedom och sen lägga mig och sova någon timme.
Egentligen skulle jag ha redovisat idag, men det tyckte min lärare inteatt jag skulle göra helt plötsligt, så det blev till att bara sitta här och göra ingenting..
Snorig och täppt är jag, ont i halsen har jag och ryggen värker och plågar mig på ett annat sätt än vanligt. Men på fredag är det konsert så till dess ska jag vara frisk minsan, och ikväll är det rep!
Sen är det genrep på onsdag men min duettpartner kan inte vara med då så jag ska genrepa våran låt själv! Haha, kan ju bli.. spännande! :P
Jävligt arg och less kan jag meddela att jag är dock, på klasskamrater och lärare som inte låter en vara sjuk en gång. Som inte förstår och som inte tycker att jag är viktig. DÅ blir jag faktiskt ledsen.
Men ingen tid att deppa, nu gäller det att söka fakta och skriva en miljöpolitik-uppsats! :D jeheeeeeyyoi... :P
-LallaNéa-
Egentligen skulle jag ha redovisat idag, men det tyckte min lärare inteatt jag skulle göra helt plötsligt, så det blev till att bara sitta här och göra ingenting..
Snorig och täppt är jag, ont i halsen har jag och ryggen värker och plågar mig på ett annat sätt än vanligt. Men på fredag är det konsert så till dess ska jag vara frisk minsan, och ikväll är det rep!
Sen är det genrep på onsdag men min duettpartner kan inte vara med då så jag ska genrepa våran låt själv! Haha, kan ju bli.. spännande! :P
Jävligt arg och less kan jag meddela att jag är dock, på klasskamrater och lärare som inte låter en vara sjuk en gång. Som inte förstår och som inte tycker att jag är viktig. DÅ blir jag faktiskt ledsen.
Men ingen tid att deppa, nu gäller det att söka fakta och skriva en miljöpolitik-uppsats! :D jeheeeeeyyoi... :P
-LallaNéa-
Tankeställare jag fick mig...
Han satte sig mitt emot mig, tog ett djup andetag. "Vart är energin?" frågade han och talade med hans allvarliga röst. "Allt du ville göra alla tankardu hade. Vart är de nu? Hur tänker du?" jag kände mig förvirrad. Visste varken åt vilket håll jag skulle titta, elle om det var skratta eller gråta jagskulle göra... "Vart ska du sen min vän? Har du tänkt ut hur det ska bli?"
Jag hadeså många drömmar, om att allting skulle bli så bra. Jag skulle bli servitris, arkitekt och/eller jurist. Jag skulle rädda världen på nått sätt. Jag skulle bara ta reda på ett sätt att göra det först. För det var jag bara jag som lyckats förstå att slutet var närmre än det sades. Jag skulle bara ta studenten. Tills dess skulle jag ha räknat ut hur jorden skulle räddas.
Men vad vill jag nudå?
Jag vill bara gråta och lägga mig ner och gråta, orkar inte ens fundera, orkarinte vill inte och KAN inte fokusera.. måste producera i skolan, måste leverera hög standard och leva i en nystädad lägenhet. Jag orkar inte längre, jag har ingen energi mer..
Men det känns som om jag har ett ansvar och nån form av skyldighet att ha planerna redo och drömmarna kvar. men jag vet inte om jag kan det längre, jag vet inte om jag har det längre...
-LallaNéa-
Jag får sån panik när jag ser bilderna på "dig". Du är så vacker, ser så söt ut. Du ser ut att vara glad, och som en sån där människa som kan göra denandra så glad..... Jag får verkligen panik när jag ser dig, jag är ingenting jämfört med dig. Jag har ingenting jämfört med dig. Och du är så vacker.. "den" skulle ta dig igen, om du öppnade dina armar. Och det vet jag, och det ger mig panik... för jag vill inget annat än att den ska vara lycklig.. Jag vill inget annat än att vara med den. Snälla öppna aldrig dina armar, får jag be dig om det? Be den aldrig ta dig igen för jag behöver den, som luften i mina lungor.. Du är så vacker, jag har ingenting jämfört med dig. Och det germig panik..! Jag vill ha den. Ta den inte ifrån mig! vackraste du...
Jag hadeså många drömmar, om att allting skulle bli så bra. Jag skulle bli servitris, arkitekt och/eller jurist. Jag skulle rädda världen på nått sätt. Jag skulle bara ta reda på ett sätt att göra det först. För det var jag bara jag som lyckats förstå att slutet var närmre än det sades. Jag skulle bara ta studenten. Tills dess skulle jag ha räknat ut hur jorden skulle räddas.
Men vad vill jag nudå?
Jag vill bara gråta och lägga mig ner och gråta, orkar inte ens fundera, orkarinte vill inte och KAN inte fokusera.. måste producera i skolan, måste leverera hög standard och leva i en nystädad lägenhet. Jag orkar inte längre, jag har ingen energi mer..
Men det känns som om jag har ett ansvar och nån form av skyldighet att ha planerna redo och drömmarna kvar. men jag vet inte om jag kan det längre, jag vet inte om jag har det längre...
-LallaNéa-
Jag får sån panik när jag ser bilderna på "dig". Du är så vacker, ser så söt ut. Du ser ut att vara glad, och som en sån där människa som kan göra denandra så glad..... Jag får verkligen panik när jag ser dig, jag är ingenting jämfört med dig. Jag har ingenting jämfört med dig. Och du är så vacker.. "den" skulle ta dig igen, om du öppnade dina armar. Och det vet jag, och det ger mig panik... för jag vill inget annat än att den ska vara lycklig.. Jag vill inget annat än att vara med den. Snälla öppna aldrig dina armar, får jag be dig om det? Be den aldrig ta dig igen för jag behöver den, som luften i mina lungor.. Du är så vacker, jag har ingenting jämfört med dig. Och det germig panik..! Jag vill ha den. Ta den inte ifrån mig! vackraste du...
GRÖN
Den här bilden säger faktiskt ganska mycket. Den repressenterar scouting lite, eftersom det var ett scoutarr. som gjorde att jag såg ut sådär. Och egentligen skulle jag vara och scouta idag också, sova i vindskydd och skotta snö!
Men efter att ha vaknat flera gånger i natt med feber, krypningar i benen, huvudvärk och ja.. listan kan göras lång, men jag fick iallafall inte åka ut. :(
Så nu ska jag ta och peppa mina finaste vänner och världens bästa band: Jimmy Mellberg, Martin Damberg (resten) och STORA PLANER!
http://www.myspace.com/martindambergstoraplaner
Och deppa över att jag måste vara hemma, och kanske passa på att skriva engelska, pedagogiskt ledarskap, miljöpolitik och psykosocialt arbete? Nej fy vad jobbigt, mitt huvud sprängs! :(
-LallaNéa-
EN-VECKA ;)
Vi firar stort och köper skumpa.
Öppnar flera flaskor och bjuder in vänner.
God mat. Fina klänningar. Alla är där.
Vi äter ostmackor och dricker laktosfri oboy.
Ser på melodifestivalen.
Idag är en stor dag.
Det är våran dag.
Tack för allt säger jag.
Tack för allt du gav mig.
Tack för allt du fortfarande ger.
du ler, och viskar "tack" för att jag får va en del av dig.
idag är en stor dag. den är våran.
-LallaNéa-
Öppnar flera flaskor och bjuder in vänner.
God mat. Fina klänningar. Alla är där.
Vi äter ostmackor och dricker laktosfri oboy.
Ser på melodifestivalen.
Idag är en stor dag.
Det är våran dag.
Tack för allt säger jag.
Tack för allt du gav mig.
Tack för allt du fortfarande ger.
du ler, och viskar "tack" för att jag får va en del av dig.
idag är en stor dag. den är våran.
-LallaNéa-
din.
I just want you to be near
I just wont you to be here
I wanna run into your arms
weet you shoulder with my tears
We arent ment to be apart
We were not ment to unclose
And i miss you even more when then sun goes down
and more than that when it raise again
You should be there when I get back
You should stand there with open arms
Take me like I am
Cause I just want you as you are
I know Im terrible some times
I know I frightends you and Im like a pain
I know I hurt you sometimes
I know than we can fight, and that thats no fun
But when you are on my side
When I feel safe and happy
Thats what life should be
It should be, you and little me.
Men du är för bra för att vara min, det vet jag också.. men man kan väl drömma? Man kan väl få ha kvar de drömmar man en gång skapat?
Jag ger vad jag har.
din.
-LallaNéa-
I just wont you to be here
I wanna run into your arms
weet you shoulder with my tears
We arent ment to be apart
We were not ment to unclose
And i miss you even more when then sun goes down
and more than that when it raise again
You should be there when I get back
You should stand there with open arms
Take me like I am
Cause I just want you as you are
I know Im terrible some times
I know I frightends you and Im like a pain
I know I hurt you sometimes
I know than we can fight, and that thats no fun
But when you are on my side
When I feel safe and happy
Thats what life should be
It should be, you and little me.
Men du är för bra för att vara min, det vet jag också.. men man kan väl drömma? Man kan väl få ha kvar de drömmar man en gång skapat?
Jag ger vad jag har.
din.
-LallaNéa-
Fredagstankar..
Du skulle döda mig om jag la upp den bilden som jag egentligen tänktepå... för du skulle inte tycka den var fin. Men det skulle jag. Vet du varför? Jo, för att du var med.
Men jag hoppas ändå att du förstår, att den är till dig ;) Mitt lilla hallon ;) hihihi
Néa kallades jag bara när jag var liten, och av pappa o mamma ibland vid olika tillfällen... Sen blev det mer och mer Lalla eller ännu mer LallaNea, fast mest, mitt gamla vanliga nman Linnéa så klart.
Sen återuppkom det igen. Néa. Och nu känner jag mig lite som en nea. asså närjag känner mig lite, känner jag mig som Nea. När jag känner mig vuxen och stor känner jag mig som en Linnea.
Jag ahr funderat på att byta namn ett tag (sen typ lågstadiet om man frågar Gabriella ;P ) Och Linena, vorde inte det lite cool? Men då funkar ju inte Néa längre.... vilket vore ganska synd, det ärju halva mitt jag...
Nu sitter jag o äter äpple och ska försöka få mig själv att göra redovisningen till på måndag och engeslaka essayen till förra fredagen. men det går inte så bra. Jag ahr typ ont i fingrarna så det är jobbigt att skriva, dessutom blir jag avbruten helatiden av massa sms.. varför kan vi inte alla bara ha pengar att gödsla med så det inte spelade någon roll om sj var samarbetsvilliga eller inte?? åååh! :/
Ska hem till härnösand ikväll iallafall, ut i skogen med patrullarna imorgon! Lär väl behöva laga mat ikväll dock, men annars har jag nog en ganska lugn helg att se fram emot. Men jag räknar med att det blir kallt, men får inte gnälla! Som scoutledare i vindskydd på vinterhajk gäller det att vara absolut bäst klädd och ha de bästa förutsättningarna! Det har jag klarat förut, så det kan nog gå... kanske...
Jag känner mig bara såorkeslös och onyttigt och värdelös...
får väl se om jag överlever..
-LallaNéa-
DANS
Det var ganska kul att dansa. Nu ska jag hem och läsa engelska och laga middag till emma :) Vi ska bokföra sen, mindre kul :P
Men nödvändigt, och nyttigt! :D
Den här bloggen börjar lika en avancerad Facebook-status-uppdatering nu faktiskt.. för att jag inte har internet på kvällarna när jag är så kreaktiv.. Men tro mig, det finns en hel hög "inlägg" på notispapper och anant hemma i lgh, som bara väntar på lite tid att få bli ned skrivna.
de flesta hadlar om tvivel på att jag gjort rätt i olika frågor, om jag skulle halämnat eller stannat, skrikigt eller skrattat...............
Och sen är det massa om lycka. Övr att ha er. allihopa. Och dig. Anna. Emma. Fanny. Matilda (tidda). Och massa massa andra såklart. Ingen nämn, ingen glömd. :) Jimpy :)
Sen är jag lite arg på Sj. Dumma sj som inte gör som jag vill.
Nu måste jag gå annars hinner jag inte!
Lite djupt avrt det iaf ;)
Jag saknar!
-LallaNéa-
motivationen
saknas. so in i helvete. Ska dansa. Har energi men orden komemr inte ut i vettiga meningar.
Gick till skolan idag. 30 minuter. duktig nea. Ska äta med emma ikväll! :D och bokföra :(
imorgon härnösand, hajk i helgen.
Besök nästa helg? Elelr besöka? vi får se. bara jag slipper sitta ensam...
-LallaNéa-
Gick till skolan idag. 30 minuter. duktig nea. Ska äta med emma ikväll! :D och bokföra :(
imorgon härnösand, hajk i helgen.
Besök nästa helg? Elelr besöka? vi får se. bara jag slipper sitta ensam...
-LallaNéa-
Bara en månad kvar...
Jag hade redan börjat hoppats och vågade nästan tro, på att det kunde bli bättre. På att det kunde blir bra. Att det kunde bli vi.
och så kändes det så nära. Men nu känns allt förbi. Förbi förbi...
Jag älskar dig.........sååååå mycket. det ska bli vi Jag ger inte upp.
-lallanea-
och så kändes det så nära. Men nu känns allt förbi. Förbi förbi...
Jag älskar dig.........sååååå mycket. det ska bli vi Jag ger inte upp.
-lallanea-
How to save a life.
Ja hur gör man egentligen?
Kära vän, det vet du, om någon.
Tack <3 !
Ikväll ska jag soundchecka inför Sara och Alinas konsert, det kan blir roligt och lärande men framförallt blir det konstigt, eftersom jag och Alina inte har övat in någon låt ännu... coh de är bar två veckor kvar nu.. gisses I say!
nu ska jag springa till bussen! :D Yehoo =)
och du, tack :)
-LallaNéa-
Kära vän, det vet du, om någon.
Tack <3 !
Ikväll ska jag soundchecka inför Sara och Alinas konsert, det kan blir roligt och lärande men framförallt blir det konstigt, eftersom jag och Alina inte har övat in någon låt ännu... coh de är bar två veckor kvar nu.. gisses I say!
nu ska jag springa till bussen! :D Yehoo =)
och du, tack :)
-LallaNéa-
Tisdag morgon
Vi ska prata på Rotay's lunchmöte idag! Det blir roligt, träffa lite folk och visa upp oss, aldrig fel :)
sen ska vi göra pappersarbete, inte lika inspirerande direkt, men det måste ju också göras =)
Känner mig inte på nått vidare humör idag. Trots att E väckte mig med busprat och sen lagade hon gröt åt mig så mitt lilla hjärta alldeles smälte. Sen fick jag tillbaka min hemmanyckel också, eftersom en viss person äntligen lämnat tillbaka sin. Jag är väl ändå lite mer dotter än han är son i den här familjen? Jag är inte så säker längre, orkar inte..
Nu ska jag försöka vara lite effektiv med skolarbetet, kan ju säga att det finns en del att ta tag i, vilket ger ett par nätter utan sömn kommande veckor.. herregud, varför ska jag ha betyg för i massa ämnen?! :)
Imponeras stort av en klasskompis som siktar på 19.9 i snitt. Själv har jag ett mål såklart på 20.0, men jag har också en verklighetstrogen bild och får jag 19 är jag galet nöjd, får jag runt 18 är det okej...
Men jag orkar verkligen inte kämpa. Inte när inte HAN är här.
-LallaNéa-
LallaNéa, vad händer egentligen?!
Har du helt tappat modet, tappat orken tappat tron?
Har du glömt hur man skriver? Har du glömt hur man tar ton?
Jag har tappat motivationen, tappat kraften att kämpa på.
Det är tomt här, och jävligt ensamt, bara skoluppgifterna kan jag trösta mig med.
Det är tomt och det är ensamt. Det är mörkt och det är kallt.
Det är okänsligt och ytligt. Det är elakheter överallt.
Men när jag hör din röst och ser dina ögon, när jag känner din hand om min. När du fringrar mig för mycket i håret och när du snarkar i soffan, då är jag fullbordad och lycklig. Då är jag varm och trygg. När du är nära är jag så som jag vill vara för alltid någon dag.
Jag tycker så mycket om dig, så mycket mycket mer än du tror, men i mitt hjärta, ett litet hopp om vår delade framtid bor.
Sen attackerar alla skoluppgifter mig, från alla håll och kanter. Jobb ska sökas, räkningar betalas. mat ska lagas, kläder packas och rumstädas. Och inte ens internet har jag i lgh....än....
Du fattas mig, jag tänker på dig varje eviga sekund.. eller iallafall varannan..........jag saknar dig.
Ungefär så, rör sig tankarna nu i mitt huvud... dags för scouting! :D
-LallaNéa-
Har du glömt hur man skriver? Har du glömt hur man tar ton?
Jag har tappat motivationen, tappat kraften att kämpa på.
Det är tomt här, och jävligt ensamt, bara skoluppgifterna kan jag trösta mig med.
Det är tomt och det är ensamt. Det är mörkt och det är kallt.
Det är okänsligt och ytligt. Det är elakheter överallt.
Men när jag hör din röst och ser dina ögon, när jag känner din hand om min. När du fringrar mig för mycket i håret och när du snarkar i soffan, då är jag fullbordad och lycklig. Då är jag varm och trygg. När du är nära är jag så som jag vill vara för alltid någon dag.
Jag tycker så mycket om dig, så mycket mycket mer än du tror, men i mitt hjärta, ett litet hopp om vår delade framtid bor.
Sen attackerar alla skoluppgifter mig, från alla håll och kanter. Jobb ska sökas, räkningar betalas. mat ska lagas, kläder packas och rumstädas. Och inte ens internet har jag i lgh....än....
Du fattas mig, jag tänker på dig varje eviga sekund.. eller iallafall varannan..........jag saknar dig.
Ungefär så, rör sig tankarna nu i mitt huvud... dags för scouting! :D
-LallaNéa-
tidigt en morgon...(11.50)
Jag vägrar erkänna att lovet börjar lidaa mot sitt slut, men jag vet att det är så. Jag vet att jag snart måste lämna en varm och välkomnande familj för att sätta mig i min lilla lägenhet i Sundvsvall och plugga miljöpolitik. Det är inte direkt jätte inspirerande.
Dessutom måste jag göra en redovisning om City Jam, och skriva ihop en redovisning från ledarintervjun )som jag faktiskt har gjort, hejja mig! :D )
Och så var det engelskan ja.. som skulle varit klar innan lovet.. :/ Och så en träningsdagbok.. och så en kalender.. tur att det bara är några veckor, innan det är lov igen! :)
Jag och Emma hade en asbra start på lovet. En bilresa att minnas med rondeller utan vänsterregeln och emma som kartläsare i uppsala. . . Sen blev det två dagars shopping, träffade både mormor o morfar, farmor och ANNA, hur nöjd kan jag bli? Men jag antar att ibland är livet faktiskt snällt också :)
Sen åkte jag buss, och jag var inta alls nervös före Linköping, då insåg jag vad jag höll på med och var redo att dö, innan jag kom fram. Jag tvekade länge innan jag klev ur bilen, men till sist vågade jag, och det känns som om jag varit en del av dessa länge. Så underbara är de :)
Idag är planen att fika med världens bästa JIMPY! :D
Och ikväll blir det äntligen melodifestival, med vissa protesterande närvarande..Men du behöver inte tycka om min musiksmak (min kärlek till melodifestivalen) men snälla hata den inte, säg iallafall inget elakt om den...
deal?
När jag ser dina ögon, när de ler mot mig....... Jag får inte till någon bra text av mina känslor just nu, jag försöker sumera och få ihop det för att förklara, men vännen det går inte, allt jag kan säga är att du är underbar.
Du är lycka, och du är lugn ro och säkerhet. Du är det jag letat efter. Du är den jag vill vara med. Tack, för att du ger mig en chans. :)
-LallaNéa-
Dessutom måste jag göra en redovisning om City Jam, och skriva ihop en redovisning från ledarintervjun )som jag faktiskt har gjort, hejja mig! :D )
Och så var det engelskan ja.. som skulle varit klar innan lovet.. :/ Och så en träningsdagbok.. och så en kalender.. tur att det bara är några veckor, innan det är lov igen! :)
Jag och Emma hade en asbra start på lovet. En bilresa att minnas med rondeller utan vänsterregeln och emma som kartläsare i uppsala. . . Sen blev det två dagars shopping, träffade både mormor o morfar, farmor och ANNA, hur nöjd kan jag bli? Men jag antar att ibland är livet faktiskt snällt också :)
Sen åkte jag buss, och jag var inta alls nervös före Linköping, då insåg jag vad jag höll på med och var redo att dö, innan jag kom fram. Jag tvekade länge innan jag klev ur bilen, men till sist vågade jag, och det känns som om jag varit en del av dessa länge. Så underbara är de :)
Idag är planen att fika med världens bästa JIMPY! :D
Och ikväll blir det äntligen melodifestival, med vissa protesterande närvarande..Men du behöver inte tycka om min musiksmak (min kärlek till melodifestivalen) men snälla hata den inte, säg iallafall inget elakt om den...
deal?
När jag ser dina ögon, när de ler mot mig....... Jag får inte till någon bra text av mina känslor just nu, jag försöker sumera och få ihop det för att förklara, men vännen det går inte, allt jag kan säga är att du är underbar.
Du är lycka, och du är lugn ro och säkerhet. Du är det jag letat efter. Du är den jag vill vara med. Tack, för att du ger mig en chans. :)
-LallaNéa-
funderingar i en källare, en skymningstid i mars.
Besvikelser. År. Dagar. Tid som runnit iväg och förändrats. Människor som kommit och gått, stannat eller bara blåst förbi. Vänner som inte behövde säga ja för att finnas, och vänner som man fått kämpa med för att nå fram till.
Jag är lycklig, J och A. Det är jag. Men jag tittar rakt fram och känner mig varken ensam eller älskad, bara närvarande. Frånvarande.
I vanliga fall när jag "är så här" är jag ensam och har för mycket att göra för att kunna vara klok på mig själv. Idag är jag bredvid en människa, som i alla fall säger sig tycka om mig. När den människan ler mot mig blir jag inte varm i hela kroppen utan jag får bara en lugnande känsla som om jag tagit nån drog, och så bara slappnar jag av. När den människan somnar i mina armar känner jag mig trygg, för jag har koll men vet samtidigt att om något skulle hända så skulle min lilla älskling skydda mig med allt som förmåddes.
Den människan gör mig så otroligt lycklig, jag är så glad för det.
Så du, Tack!
-LallaNéa-
Jag är lycklig, J och A. Det är jag. Men jag tittar rakt fram och känner mig varken ensam eller älskad, bara närvarande. Frånvarande.
I vanliga fall när jag "är så här" är jag ensam och har för mycket att göra för att kunna vara klok på mig själv. Idag är jag bredvid en människa, som i alla fall säger sig tycka om mig. När den människan ler mot mig blir jag inte varm i hela kroppen utan jag får bara en lugnande känsla som om jag tagit nån drog, och så bara slappnar jag av. När den människan somnar i mina armar känner jag mig trygg, för jag har koll men vet samtidigt att om något skulle hända så skulle min lilla älskling skydda mig med allt som förmåddes.
Den människan gör mig så otroligt lycklig, jag är så glad för det.
Så du, Tack!
-LallaNéa-
Separation
Imorgon sätter jag mig i en bil och ska göra alla desperata stockhomare sällskap påväg hem från deras sportlov. Jag och Emma ska nämligen fira början av vårat lov med en avkopplande resa med shopping och utgång! :D
Sedan på måndag åker vi åt skillda håll, men jag återvänder inte till sundsvall.
Undertiden ska familjen i vanligordning fira sportlovet i fjällen, med massa skidåkning, pizzabulls-ätning och rummyspelande. Det är med en hyffsad klump i magen som jag till sist bestämde mig för att vara vuxen och hemmifrånflyttad, och alltså inte följa med till fjällen. Vi får väl se hur det går helt enkelt, jag hoppas på att få några bra åk i alla fall, och förhoppningsvis blir detta en sportlovsvecka att minnas med glädje och lycka! :D
Nu ska jag återigen skriva engelska, på 2-4 sidor som ska vara klart klockan 17. LITE ångest?! jaaaaaa.... :S
-LallaNéa-
Sedan på måndag åker vi åt skillda håll, men jag återvänder inte till sundsvall.
Undertiden ska familjen i vanligordning fira sportlovet i fjällen, med massa skidåkning, pizzabulls-ätning och rummyspelande. Det är med en hyffsad klump i magen som jag till sist bestämde mig för att vara vuxen och hemmifrånflyttad, och alltså inte följa med till fjällen. Vi får väl se hur det går helt enkelt, jag hoppas på att få några bra åk i alla fall, och förhoppningsvis blir detta en sportlovsvecka att minnas med glädje och lycka! :D
Nu ska jag återigen skriva engelska, på 2-4 sidor som ska vara klart klockan 17. LITE ångest?! jaaaaaa.... :S
-LallaNéa-
KLASSIKER
Underbar bild från friluftsdagen..
Men imorgon är det dags för klassiker igen, det kommer bli ASKUL vill jag lova, och dessutom ska vi åka skidor! :D
Nu blir det
(ETL) och sedan städning av favoritLGH! ;D-LallaNéa-
vem är du?
Är du kanske solen, på den himmel som bara har moln?
Är du den rödaste rosen, där rosorna vissnat bort?
Är du vattent som polar under den frusna isen?
Är du tankarna som renar och skrattet som lyfter?
Ellerär du bara en godis, precis som de andra, som jag inte kn få förmycket utav, men heller aldrig vara utan..?
Är du den rödaste rosen, där rosorna vissnat bort?
Är du vattent som polar under den frusna isen?
Är du tankarna som renar och skrattet som lyfter?
Ellerär du bara en godis, precis som de andra, som jag inte kn få förmycket utav, men heller aldrig vara utan..?
Jag gör allt jag kan för att äcklas av dig.
(först och främst, det här inlägget handlar om någon, som så vitt jag vet, aldrig har läst den här bloggen. jag älskar mina vänner)
De skrattade åt mig och hånade mig. De skyndade sig för att slippa mig. De äcklades av mig. De avskydde mig. Och jag min dumma nöt trodde jag skulle hinna ifatt dem. Att jag en dag skulle hitta något hos mig jag kunde visa dem, som skulle göra att jag inte längre stack i deras ögon. Jag ville bara att de skulle älska mig.
Så kom du, och jag trodde på allvar att det fanns fina människor i denna smutsiga värld. Och i början verkade allt stämma. Du var faktiskt underbar!
Först förstod jag inte, att du var du. Sen började saker klarna och jag trodde mig se bakom dina invecklade ord. Jag trodde jag förstod och att vi delade någonting, men jag har nog insett att det inte var så du såg på det hela. Nu har jag kollat lite, forskat lite på dig. Informationen jag hittade var först precis som jag trodde, sedan blev det värre. Mycket värre. Jag kände mig besviken. Lurad och bränd. Det kändes som om du gått bakom min rygg, medvetet gjort val för att göra mig illa. Det kändes som om du stack in knivar i ryggen på mig och skrattade:
"Vad fan trodde du Linnéa?! Skulle någon här verkligen bry sig om DIG?!?!"
Men jag vet, att de var där före mig. Och att de aldrig skulle berätta vad de gjort mot mig, och därför kan du inte heller veta. Jag vet, att du inte vet om det och jag försöker trösta mig med just de orden. Men du var så jävla fin. Så vacker att jag inte vågade se på dig, än mindre prata med dig. Jag var rädd att min blick skulle få ditt guldskimmer att falla av och att mina ord skulle få dig att ruttna.
Men nu förstår jag, att egentligen är du precis som alla andra här. Egentligen är du, trots glittret jag såg, precis lika grå, kall och meningslös som alla andra här. Trots dina visioner kommer du aldrig bli mer än de. Och det är synd, för du var så underbart vacker och så fantastisk som människa att jag varkligen fick tillbaka hoppet om ungdomen. Men så ramlade du dit, för du är en av dem. Vet du, glittrande du, vad du saknar?
Du saknar inte vänner, du har massor av dem. Kanske saknar du riktiga vänner, men det är inte min sak att avgöra. Vad du saknar, är, kapaciteten till att älska. Älska oberoende av andras kommentarer.
Men framförallt, så saknar du förmågan att ta av dig din rustning och visa att du glittrar, för det gör du, men du väljer, när de är med, att stänga glittret inom dig. Du ler men du låter ingen veta, att du innerst inne skrattar.
Du betyder så mycket för mig. Du gav mig hopp, vilja, drivkraft och...allt du kan tänka dig. Men sen tog du mig ner på jorden, till den smutsiga leran. Du stack knivar i min rygg och skrattade åt min gråt. Men när jag mötte din blick, där bland dem var det något som sa mig, att ditt vackra underbara glittrande du finns kvar där innen någonstans, och du vill egentligen visa det. Det var som om du ropade att snälla hjälp, men vetdu, jag orkar inte. Jag orkar inte hjälpa dig för du har ens en liten minisekund funderat på tanken, att umgås med de, vilka ruinerade mina drömmar innan jag ens byggt dem klart.
Jag äcklas av dig. Det gör jag verkligen. För du är så falsk som jag knappt ens trodde att man kunde vara. Jag äcklas av dig, för det jag såg gjorde mig så illa. Men jag älskar dig, och ditt underbara glitter... varför är det så orättvist?!
-LallaNéa-
De skrattade åt mig och hånade mig. De skyndade sig för att slippa mig. De äcklades av mig. De avskydde mig. Och jag min dumma nöt trodde jag skulle hinna ifatt dem. Att jag en dag skulle hitta något hos mig jag kunde visa dem, som skulle göra att jag inte längre stack i deras ögon. Jag ville bara att de skulle älska mig.
Så kom du, och jag trodde på allvar att det fanns fina människor i denna smutsiga värld. Och i början verkade allt stämma. Du var faktiskt underbar!
Först förstod jag inte, att du var du. Sen började saker klarna och jag trodde mig se bakom dina invecklade ord. Jag trodde jag förstod och att vi delade någonting, men jag har nog insett att det inte var så du såg på det hela. Nu har jag kollat lite, forskat lite på dig. Informationen jag hittade var först precis som jag trodde, sedan blev det värre. Mycket värre. Jag kände mig besviken. Lurad och bränd. Det kändes som om du gått bakom min rygg, medvetet gjort val för att göra mig illa. Det kändes som om du stack in knivar i ryggen på mig och skrattade:
"Vad fan trodde du Linnéa?! Skulle någon här verkligen bry sig om DIG?!?!"
Men jag vet, att de var där före mig. Och att de aldrig skulle berätta vad de gjort mot mig, och därför kan du inte heller veta. Jag vet, att du inte vet om det och jag försöker trösta mig med just de orden. Men du var så jävla fin. Så vacker att jag inte vågade se på dig, än mindre prata med dig. Jag var rädd att min blick skulle få ditt guldskimmer att falla av och att mina ord skulle få dig att ruttna.
Men nu förstår jag, att egentligen är du precis som alla andra här. Egentligen är du, trots glittret jag såg, precis lika grå, kall och meningslös som alla andra här. Trots dina visioner kommer du aldrig bli mer än de. Och det är synd, för du var så underbart vacker och så fantastisk som människa att jag varkligen fick tillbaka hoppet om ungdomen. Men så ramlade du dit, för du är en av dem. Vet du, glittrande du, vad du saknar?
Du saknar inte vänner, du har massor av dem. Kanske saknar du riktiga vänner, men det är inte min sak att avgöra. Vad du saknar, är, kapaciteten till att älska. Älska oberoende av andras kommentarer.
Men framförallt, så saknar du förmågan att ta av dig din rustning och visa att du glittrar, för det gör du, men du väljer, när de är med, att stänga glittret inom dig. Du ler men du låter ingen veta, att du innerst inne skrattar.
Du betyder så mycket för mig. Du gav mig hopp, vilja, drivkraft och...allt du kan tänka dig. Men sen tog du mig ner på jorden, till den smutsiga leran. Du stack knivar i min rygg och skrattade åt min gråt. Men när jag mötte din blick, där bland dem var det något som sa mig, att ditt vackra underbara glittrande du finns kvar där innen någonstans, och du vill egentligen visa det. Det var som om du ropade att snälla hjälp, men vetdu, jag orkar inte. Jag orkar inte hjälpa dig för du har ens en liten minisekund funderat på tanken, att umgås med de, vilka ruinerade mina drömmar innan jag ens byggt dem klart.
Jag äcklas av dig. Det gör jag verkligen. För du är så falsk som jag knappt ens trodde att man kunde vara. Jag äcklas av dig, för det jag såg gjorde mig så illa. Men jag älskar dig, och ditt underbara glitter... varför är det så orättvist?!
Som sagt detta handlar inte om någon av er som jag vet läser min blogg. Detta handlar om en människa jag mött, och som gav mig mycket, men sedan försvann och lämnade mig medveten om, att otroliga misstag hade gjorts, från dennes sida. (otroligt lång mening, ja.)
-LallaNéa-
Jag tog kaffe i min thémugg..
Ja jag hällde kaffe i themuggen för att få riktigt mycket, och satte mig vid datorn för att få riktigt mycket gjort. Jag känner energin här, ljuset som snöovädret utanför ger. Lyckligt ovetande om alla andras bekymmer och problem i denna stund. Ensam hemma, bara jag. Bara jag, och katten.
-LallaNéa-
Simply
Om livet ändå vore simpelt säger jag bara.. Jag ska springa ner till bussen nu, som "förr i tiden" och åka med underbara Sofia hem till Härnösand, där jag inte varit på över två veckor nu.. Känns lite konstigt faktiskt, lite läskigt och pirrigt men ändå ganska skönt, att få komma hem och lägga mig på soffan och se bolibompa med elna, och sedan mammas mästare ska vi se på såklart. Höra pappas brusselåtar och tända alla värmeljusen.. Sen ska jag packa infören sprotlovsresa som jag inte vet var eller när den varken börjar eller slutar. Det är skrämmande at vara så här vuxen ibland. Att vara räknad som ett hemmavarande barn men inte bo hemma, inte leva hemma utan ha mitt egna liv med egen ekonomi, eget kylskåp och egna tvättkassar.. Det är ganska jobbigt faktsikt, men som sagt, det är dags att åka till Härnta, för att känna mig liten igen och krypa upp i mammas knä när allt känns jobbigt.
Nu tycker sofia jag ska skynda mig, bäst jag gör det. ;)
-LallaNéa-
Nu tycker sofia jag ska skynda mig, bäst jag gör det. ;)
-LallaNéa-