LallaNéa

Äntligen helg! Facebook svämmar över av fredagsmysande-familjebilder, helg-hoppandes-planerings-bilder och rena fredagsfestbilder. Jag avlider.

Själv har jag inte jobbat sedan i måndags så det där med helg känns fett överskattat. Jag hade hellre jobbat några dagar ch tjänat pengar!
Åååååh tjäna pengar! Jag jobbade övertid i December. Åh, ljuva övertid. Det lönade sig, kan jag säga... nu i Januari. Åååååååh vilken lön! Mitt livs (hitintills) BÄSTA faktiskt. HELT.SJUKT.NAJS.

 

Jag är lite smått nervös faktiskt. Imorgon ska jag "lösa in" min julklapp från Martin. Jag fick ett pressentkort, på dels produkter men också bli sminkad och få ansiktsbehandling av en MaryKay-konsult. 

Imorgon är det alltså dags. Konsulten är en kollega till Martin, och det jag är nervös för, förutom att visa mig helt osminkad för "främmande" människor (nej, jag har träffat henne ett par gånger, hon har t.o.m. varit hemma hos oss en gång i somras och hon är supergullig-M E N) är att hon ska fråga massa om mej. "Och VEM ÄR DU DÅ?!" Ja?? Vem fan är jag? Linnéa? 

Jag heter Linnéa, är 22 år, bor i Klevshult med min sambo. stryk sambo. Fästman. Kan man säga så? Äh. det vet hon ju redan :P

Jag har en hund. Han heter Shaggy och är snart (väldigt snart!!!) 2 år. Han är fett ouppfostrad samtidigt som jag har en jävla pli på honom. Inomhus vet han exakt vad som gäller, ute är det lite mer....jobb.. (men idag kom han på inkallningar när han var LÖS i skogen. OCH, där fanns det älgspår.....)

Jag äger ett hus. Eller i alla fall ett halvt. På pappret. Rent ekonomiskt är det ju ingen hemlighet att jag har pluggat ett år och Martin jobbade heltid under tiden. Inredningsmässigt äger jag.......... 2/3? Jag menar, han har ju ett rum på övervåningen och två rum i källaren att basa över? Jag  har resten? ;)

Jag älskar min trädgård. PUNKT. För den är min. Visst, shaggy får strosa runt och kissa lite på den, och Martin har en liten rabatt vi kallar hans. Jag renas ogräset även där. Jag älskar att rensa mitt ogräs. Jag älskar att ligga på mage mitt på gräsmattan och äta smultronen jag odlat. Jag älskar att klippa mitt gräs. Jag älskar att plantera mina nyinköpta blommor. Och mina "ärvda blommor" från *morfars trädgård*.

Jag älskar min familj. Mina systrar. Mina två fantastiska småsystrar. Den ena är nyss vuxen, precis som jag ;) Hon har ett eget hem att basa över, ett jobb att sköta och en massa fritid att organisera. Den andra är snart tonåring. Åh fyfan. Är det nått jag aldrig vill uppleva igen så är det de där lååånga TON-åren. Så mycket kommer hända. Så mycket händer. Men hon är helt fantastisk. Hon är stark. Hon står upp för sig själv, och för dom runt omkring som behöver det. Hon är en djurvän. Och hon är otrolig med djur! När hennes lilla kanin mådde dåligt åt hon sin frukost ute med kaninen för att hålla den sällskap.....och vet ni? Den mådde snabbt bättre. Åh vad jag älskar er! U & E.

Jag älskar även resten av min familj. Mina föräldrar, som alltid puchar mig och som alltid finns där. Mina mor- & farföräldrar som fungerat som ett andra hem under min uppväxt, och som jag fortfarande ringer när jag ahr stora frågor -(mormor, jag borde kunna det där banan-kake-receptet snart va?) Mina kusiner. För de är glädje. De är ungdom, vilja, inspiration och kärlek. Ren kärlek. Och deras föräldrar. Mina gudföräldrar. Extraföräldrar. Extrahem. I vuxenlivet har jag haft mer glädje av dem än någosin. Bland annat har de adopterat min sambo.... Stryk sambo. Fästman.

Mats é bäst. Och Cecilia. Jag måste åka till NewYork!

 

Jaha.... åter till mig. Jo, martins familj har vi ju med! Martins farfar som pratar mer än någon jag mött. Martins mamma som är en av mina närmsta vänner. Som alltid finns där. Som alltid har nått kul på gång. Som drar med mig på saker och som hänger med på mina saker. En bättre Svärmor får ni drömma om! (ne, martin har EN singel-bror kvar!) Martins fem syskon, respektive och deras barn. Och hundar. Och föräldrar. Oh my. Jag känner mig så vansinnigt välsignad som får vara en del av Dambergs klanen. 

 

Jaha.. Det var väl det. Jag har några vänner också. R. R. H. J. J. G. Vilken otrolig variation :P haha, fast jag lovar er, bland de jag kallar mina vänner finns variation. Där finns hon som bara drömmer. Hon som jobbar hårt. Han som aldrig ger sig. Hon som får kämpa varje dag. Hon som har hela livet framför sig. Åh, älskade.... den där beskrivningen kunde vara till en o samma person. Varenda en av er. Nej juste, Hen också. Hen som jag bara måste ställa upp för, men som aldrig någonsin kommer ställa upp så för mig. Och jag vet det, men kan inte låta bli.

 

 

Jag gillar Rosa & Lila. Fast jag borde slutat med det nånstans efter att jag fyllt 17.

Jag gillar svart, blått och mossgrönt också.

Jag älskar ording, men reder kaos. Jag skapar ordning av kaos. Jag kaosar för att hitta ordning.

Jag är en Ledare. Jag leder. Jag organiserar. Jag informerar. Jag har lärt mig att peka med hela handen.

Jag gillar att pyssla. Fast jag har sällan inspiration, och jag är inte speciellt duktigt. Vilket är synd och mycket ledsamt.

Jag älskar att grejja i trädgården. Jag har en vision och en dröm som jag strävar efter... om några år får vi se hur det gått.

Jag borde träna mer. Äta sundare och vara mer aktiv. Jag gillar att träna egentligen, och väljer oftast sunda alternativ, men det räcker inte.

Jag är rolig. Jag vågar driva med mig själv och litar på min egna förmåga.

Jag är stolt över det jag åstadkommit, men skulle aldrig "trycka det i ansiktet på nån".

 

 

Varför skulle hon ens vilja veta vem jag är? Hon känner ju redan Martin. ;P

-L