LallaNéa

Jag har plockat in i bilen, två fällstolar och en extra madrass, en stor resväska med kläder, en del lägenhetssaker och massa junk. Bilen är fylld är här sitter jag, på skolan, tomhänt, vilsen och ensam, trots att rummet är fullt med folk.
Jag håller på att göra den första utflyttningen från LGH, jag har påbörjat utflyttningen av mitt livs första lägenhet. Min egna lägenhet, som jag har betalat hyran för, som jag har skrivit på papperna för. Nu väntar en sommar med en slags hemlöshet, jag ska bo ömsom hos mina föräldrar ochsystrar i det blåa huset, ömsom hos mina mor- och farföräldrar, och en del i den lilla småländska by som är min Martins hemstad.
Sen då?
Jag är faktiskt rädd.. eller kanske är orolig ett bättre ord att välja. orolig för vad som kommer sen och hur allt ska bli. För jag har faktiskt ingen aning.

Jobb? Sommarjobb?
Jag erkänner att jag mår dåligt av det här, av att jag inte har något att redovisa på engelskan i eftermiddag, att jag knappt har börjat med uppsatsen i Psykosociala, att jag har ångrat en del val jag gjort och av att jag måste redovisa ett års arbete på en dag, i en uppsats som inte går att skriva.. jag mår dåligt av att  ingen av de som sitter i rummet ens hejjat på mig.. deras stackars härna.. om tre veckor, är lilla Härna, som skulle rädda världen, arbetslös, fattig, boendelös och ensam..värdelös?

Och dessutom, går jag inte ner i vikt längre. Och vad som är ännu värre, jag går faktiskt upp igen.. Men jag ska försöka prommenera i helgen mycket, och sedan blir det några dagar modifast innan det är dags att vara vacker.. hua, fyfan, jag vill inte det här.. :(


Jag ska försöka få ihop några rader till nu, och prestera till ett jävla betyg. Ett dåligt betyg. Mina Vg:n försvinner, mvg:n är det bara att glömma. Jag är ledsen, men okej jag får kanske godkänt även i de 5 sista kurser som är kvar nu.. jag kan bara hoppas....

-LallaNéa-