LallaNéa, vad händer egentligen?!

Har du helt tappat modet, tappat orken tappat tron?
Har du glömt hur man skriver? Har du glömt hur man tar ton?
Jag har tappat motivationen, tappat kraften att kämpa på.
Det är tomt här, och jävligt ensamt, bara skoluppgifterna kan jag trösta mig med.

Det är tomt och det är ensamt. Det är mörkt och det är kallt.
Det är okänsligt och ytligt. Det är elakheter överallt.

Men när jag hör din röst och ser dina ögon, när jag känner din hand om min. När du fringrar mig för mycket i håret och när du snarkar i soffan, då är jag fullbordad och lycklig. Då är jag varm och trygg. När du är nära är jag så som jag vill vara för alltid någon dag.
Jag tycker så mycket om dig, så mycket mycket mer än du tror, men i mitt hjärta, ett litet hopp om vår delade framtid bor.

Sen attackerar alla skoluppgifter mig, från alla håll och kanter. Jobb ska sökas, räkningar betalas. mat ska lagas, kläder packas och rumstädas. Och inte ens internet har jag i lgh....än....
Du fattas mig, jag tänker på dig varje eviga sekund.. eller iallafall varannan..........jag saknar dig.

Ungefär så, rör sig tankarna nu i mitt huvud... dags för scouting! :D

-LallaNéa-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback