jÄvLA SeNTImeNTaLa BrUD
Eller kanske inte riktigt så, men sentimental till 1000% , endå.
Och jo jag vet att jag har förstört allt, jag är nämligen mycket bra på att förstöra saker.
Alla som inte håller med, kan ni räcka upp en hand?
Nä, just det, ni finns ju inte.:(
Alla jag någonsin träffat vet nämligen att jag är världsa bäst på att förstöra saker. Det kan vara så att jag tappar en fin tallrik i golvet så att den blir förstörd (hände senast idag) eller så vaktar jag inte min tunga i tre sekunder och så slänger jag ur mig något som förstör någon fin relation för mycket lång tid framöver. (Även det senare hände senast idag.)
NU Kära vänner, ska jag inte göra er besvikna. Nu ska jag nämligen vara så snäll och förstöra även detta. Japp, nu ska jag förstöra den osagda pakten om att vi håller tyst angående våra känslor i offentliga sammanhang. Jojjemen!
Men eftersom jag är så förbannat bra på att förstöra saker tänkte jag att detta inte lär bli speciellt svårt för mig=)
Jag ska då alltså börja med att tala om för ALLA att idag är det den 20:e Januari år 2008.
Då har vi det avklarat, och vi är redo att gå vidare på dagordningen.
Jag ska nu be att få tala om för eder ALLA: VAD som gör att jag vill att ni ska veta vad det är för dag idag.
Och då kan jag först meddela att jag egentligen inte alls vill att ni ska veta att det är den 20:e Januari år 2008 idag. För det hade varit mycket lättare för mig om den här dagen aldrig hade vaknat, utan om vi istället hade kunnat gå på den 21:a Januari 2008 på en gång. Men man får ju inte som man vill här i livet, right?
Och om man är bra på att förstöra saker måste man också vara beredd på att saker runt omkring en förstörs hela tiden. Och att saker runt omkring en förstör hela tiden.
Så...lilla sentimentala, blonda, snyggningen, jag har lite ont i själen just nu, men jag gråter inte, i varje fall inte icke verballt.
men Den 20:e Januari 2008 skulle vi ha räknat som våran 6-månaders-dag.
Men nu blev det inte så. Och det är egentligen ingens fel, utan det är bara en ytterligare sak här i världen som jag med mitt tomma huvud och mina djävulsögon har förstört.
Att förstöra ligger kanske i min natur. Tänk er, på en runda: "Linnéa, vad är du Riktigt bra på?"
Jag borde svara: "Jag är Riktigt bra på, att förstöra saker.
För andra, och för mig själv"
Gråt inte nu, misströsta inte. Min sorg behöver inte vara ert besvär. Alla har sitt egna, ta inte på dig någon annans. Ta inte på dig någon annans besvär för att gömma dina egna, det fungrerar inte i längden.
Tänk istället på allt bra du har, riktiga vänner, som du kan skratta med och som skrattar med dig.
Tänk inte på mig mer nu, det skulle du ändå ångra sen.
För i slutändan förstör jag alltid allt ändå ju. Jag är inte bra som vän.
Vissa saker som jag förstör ångrar jag verkligen. Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden så att jag aldrig tappade mammas tallrik idag, jag önskar verkligen att jag hade kunnat tänka lite före innan jag lät min tunga prata med dig idag. Och jag önskar mer än allt att jag hade kunnat behärska mig, att jag skulle kunna spola tillbaka tiden lite, och att jag kunde få ändra på en del saker. För även om du aldrig någonsin vill ha med mig att göra mer, efter det som jag har förstört, så älskar jag dig, Dan Müntzing.
Och jo jag vet att jag har förstört allt, jag är nämligen mycket bra på att förstöra saker.
Alla som inte håller med, kan ni räcka upp en hand?
Nä, just det, ni finns ju inte.:(
Alla jag någonsin träffat vet nämligen att jag är världsa bäst på att förstöra saker. Det kan vara så att jag tappar en fin tallrik i golvet så att den blir förstörd (hände senast idag) eller så vaktar jag inte min tunga i tre sekunder och så slänger jag ur mig något som förstör någon fin relation för mycket lång tid framöver. (Även det senare hände senast idag.)
NU Kära vänner, ska jag inte göra er besvikna. Nu ska jag nämligen vara så snäll och förstöra även detta. Japp, nu ska jag förstöra den osagda pakten om att vi håller tyst angående våra känslor i offentliga sammanhang. Jojjemen!
Men eftersom jag är så förbannat bra på att förstöra saker tänkte jag att detta inte lär bli speciellt svårt för mig=)
Jag ska då alltså börja med att tala om för ALLA att idag är det den 20:e Januari år 2008.
Då har vi det avklarat, och vi är redo att gå vidare på dagordningen.
Jag ska nu be att få tala om för eder ALLA: VAD som gör att jag vill att ni ska veta vad det är för dag idag.
Och då kan jag först meddela att jag egentligen inte alls vill att ni ska veta att det är den 20:e Januari år 2008 idag. För det hade varit mycket lättare för mig om den här dagen aldrig hade vaknat, utan om vi istället hade kunnat gå på den 21:a Januari 2008 på en gång. Men man får ju inte som man vill här i livet, right?
Och om man är bra på att förstöra saker måste man också vara beredd på att saker runt omkring en förstörs hela tiden. Och att saker runt omkring en förstör hela tiden.
Så...lilla sentimentala, blonda, snyggningen, jag har lite ont i själen just nu, men jag gråter inte, i varje fall inte icke verballt.
men Den 20:e Januari 2008 skulle vi ha räknat som våran 6-månaders-dag.
Men nu blev det inte så. Och det är egentligen ingens fel, utan det är bara en ytterligare sak här i världen som jag med mitt tomma huvud och mina djävulsögon har förstört.
Att förstöra ligger kanske i min natur. Tänk er, på en runda: "Linnéa, vad är du Riktigt bra på?"
Jag borde svara: "Jag är Riktigt bra på, att förstöra saker.
För andra, och för mig själv"
Gråt inte nu, misströsta inte. Min sorg behöver inte vara ert besvär. Alla har sitt egna, ta inte på dig någon annans. Ta inte på dig någon annans besvär för att gömma dina egna, det fungrerar inte i längden.
Tänk istället på allt bra du har, riktiga vänner, som du kan skratta med och som skrattar med dig.
Tänk inte på mig mer nu, det skulle du ändå ångra sen.
För i slutändan förstör jag alltid allt ändå ju. Jag är inte bra som vän.
Vissa saker som jag förstör ångrar jag verkligen. Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden så att jag aldrig tappade mammas tallrik idag, jag önskar verkligen att jag hade kunnat tänka lite före innan jag lät min tunga prata med dig idag. Och jag önskar mer än allt att jag hade kunnat behärska mig, att jag skulle kunna spola tillbaka tiden lite, och att jag kunde få ändra på en del saker. För även om du aldrig någonsin vill ha med mig att göra mer, efter det som jag har förstört, så älskar jag dig, Dan Müntzing.
Kommentarer
Shrimp säger:
Åh, jag vet inte vad jag ska önska! Ska jag önska att ni blev hittade tillbaka tillvarandra? Kanske. Ska jag önska att du kunde gå vidare på en sekund och slippa att tänka på allt hemskt? Kanske.
Men en sak önskar jag, det är att du på ett eller anant sätt är lycklig OCH att du dessutom fortsätter att skriva offentligt om dina känslor och allt sånt, för det hjälper så jääklans mycket att skriva ut alla ord, allting, som du tänker... det är ungefär som ett minnessåll det här med bloggar tycker jag: väldigt skönt att ha ett till hands.
MartinD säger:
Jag har träffat dig, och du har aldrig förstört nånting för mig. Snarare är du en räddare ui nöden, en hjälpande hand när det behövs.
/Martin
Trackback